text
stringlengths 9
5.85k
| document_id
stringlengths 14
14
| archival_id
stringclasses 28
values |
---|---|---|
sen Aeri
Oikeusosusto
Tuomiot
1900
96 87
| 462939065_0001 | 462939065 |
Register.
öfver Kejserliga Senatens Justitia
Departements domar för år
1900.
Å
ravisionssökande i ett
mål äng. afhysning.-
ravisionssökande i ett
mål äng bättre rätt till
skogsprodukter.
tiön, t. Handelshus, revi
sionssökande i ett sjörätts
mål.
dito dito
dito dito
A. Handelsfirma, revi¬
hinnskände i ett mål
äng. förpligtande att för¬
nya ett kontrakt
Frans Oskar, Torpare, ve¬
Bäkki
Tol
100.
346.
660.
761.
SS 64.
396
419.
Ahlbäck se Lunetund.
Ahlgren Henrik Rusthållare
Ahlqvist C. H. Kommergerad
Ahlströ
Ahola
| 462939065_0003 | 462939065 |
Ahvenainen, Johan, Bonde, revi¬
sionssökande i ett mål
Alahaa
äng. eganderätt till utmätt
egendom.
opio Frans Nikolai, Bon¬
deson, revisionsköpande
att mål äng. inteckning
för sytning.
Afthan
Alm
Ander
Anttila
Anut Wilhelm Sarfvare¬
gesäll, se Hannelin.
Augusta Fredrika, se Man¬
nelin.
Ernst Georg, Hagasinsbok¬
hållare, se Hannelin.
Emma Lovisa, se Manne¬
lin.
Kristian Fredrik, Sjöfa
rande, Se Manmelin.
Andreas, Handlande, revi¬
sionssökande i ett mål ang¬
fordran
son Albert Viktorinus, Kof¬
sediskappare, besvär vett
mål äng fordran.
Elina, Bondeenka, redi¬
sionssökande i ett mål
728.
368.
368.
368.
368.
368
296
645.
229
Björks
Björni
ang. klander af testamen
Arbetarenes i Helsingfors Byggnad
aktiebolag, revisionssökan¬
de i ett mål äng fordran
Aspelin Emil August, Bonde, revi¬
sionssökande i ett mål
äng. afträdande af mark
turanen Josef Edvard Fabriks¬
arbetare, revisionssökan¬
de i ett mål äng fordran
stedt, Kajsa, Skomakare¬
Bergen
Besell
hustru, revisionsökande
i ett mål äng eganderätt
till särskilda byggnader.
Petrus Elis Alfred, Landt¬
brukare, se Hannelin.
und Berndt Wilhelm, Mu¬
Björkti
rare, reversionsökande i ett
mål äng klander af testa
mente.
lund Hilda, se föreg¬
Frans Fredrik, Landtbru
kare Ekonomiedirektör
706
679.
668
14/4.
3/15.
368
615.
615.
SS:
| 462939065_0004 | 462939065 |
korn
ravisionssökande i ett mål
ang. eganderätt till jord¬
områden.
Christian, Sjökapten, revi¬
finnsökande i ett mål
ang. fordran.
qvist Karl, Ägent, se Salvi¬
den.
borg August, Kamrerare,
se Rannelin.
ner Johan Wilhelm, Senats
registrator, revisionsökan¬
de i ett mål äng. lega för
utkyrd fastighet.-
Hatrosoff. se
Erik Sytningsman, revi
sionssökande i ett mål
mg. brytande af hem¬
mansköp.
Albertina se Föreg.
ariim vid Kejserliga A¬
lesanders Universitetet,
ravisionssökande i ett
305
318.
800.
368.
268.
183
213.
213.
402.
Billom
Boehm
Buum
Bröder
Bäkki
Consisto
Carlstes
Carlst.
mål äng afträdande af
mark.
U. Lennart Bonde, se Inna¬
la
om Alfred Kommerseråd
ravisionsökande i et mål¬
ang. undanskaffande
af egendom från konkurs
bo.
Carlrén Jonas, Jurisutriusq ve¬
kandidat, revisionssö¬
kande i ett målang för¬
dran.
tedt, Carl, Bankdirektör,
se Kröger.
SS:
Pronste¬
tegerholm, Edvard, Ingeniör, re¬
visionssökande i ett mål
ang fordran.
frätselkammaren i Helsing¬
fors, revisionssökande
i ett mål äng. afträdan
de af mark.
Frätselkammaren i Åbo, revi¬
honssökande i ett mål
333.
567
298
349.
335.
64.
333
| 462939065_0005 | 462939065 |
äng.upropriation afstads
gård.
Dratselle
sammaren i Wiborg, redi¬
sionssökande i ett mål
äng. klander af rågångs
förrättning.
tellkammaren i Kuopio
ravisionssökande i ett mål
ang. klander af testamen¬
Salomon, Handlande
bevisionsökande i ett mål
mg. utbekommande af
brändskadersättning.
Konstantin Mauritz,
Handlande, revisionssö¬
kande i ett mål äng upp¬
häfvande af utmätning.
diström, Carl August, Stabskap
ten, revisionskände i
ett mål ang fordran.
1816.
217.
315.
Johan Erik, Fabrikör, revision
sökande i ett mål äng för¬
671.
689.
281.
SS 10.
Pätselkammaren i Kuopio
Eekert.
Eklund
Eklunds konkurs.
Eklunds konkurs.
C.
dran.
Engelska Svenslagteriet i Nikolai¬
stad, reverssökande i
ett konkursmål
Englund Anna Lovisa Bondeen
ka, revisionskände i ett
Erlings
mål äng. klander af fastig¬
hetsköp.
konkurs.
A.
niska Kronan (mot Elias Laukan
aho m. fl. /revisionsökande
Finska
i ett mål äng ersättning
ka Kronan, mot Nyman re¬
visionssökande i ett mål
Finska
ang. ersättning
å Kuman (mot Lang) uori¬
sinnosökande i ett mål
ang. ersättning
Finska Kronan mot Jaskarisellen
Teppo, revisionosökande
i ett mål äng ersättning
Finska Angfartysaktiebolaget
i Helsingfors, revisionsse¬
365.
298
621
90.
378.
652
724.
466.
755.
| 462939065_0006 | 462939065 |
Friberg.
Franti
Täst
kande i ett mål äng ersätt.
Fredrika, Inhysing, se Bah¬
mmerföreningen i Huo¬
pio revisionssökande i ett
mål äng. klander af testa
mente.
ingsingeniörstyrelsen i
Wiborg reversökande
i ett mål äng klander af en
Föreni
rågångsförrättning.
ingsbanken i Finland, ver¬
sionssökande i ett konkurs¬
mål.
Sallen
Sver
H. J. Sjökapten, revi
rimesökande i ett sjörätts
mål.
qvists konkurs
Halkiomaa eller Yrjölä, Erik
Bonde, se Innala.
berg, Axel Bruksegare, redo¬
sionssökande i ett kon¬
kursmål.
118.
113.
287.
685.
759.
627
755.
567.
759.
Grönlund, Hugo Lacharias, Landt
hushållare, se Ikonen,
Summerus, Alexander, Kyrkoherde,
ravisionsökande i ett mål
äng. rätt till skogsafverk¬
ning.
Haggren eller Hakala Salomon,
Torpare, bevisionsökande
i ett mål äng bättre rätt
till torp.
Sundman.
Bondeenka se Laurosela
August, Godsegare, revi¬
tionssökande i ett målan
afträdande af mark
sökande i ett målang be¬
136.
743.
826.
743.
587.
199
Tit.
77.
SS: 26
324.
Haglund, Matts, Handlande, se¬
Hakala se Häggren.
Hakola eller Jouppi, Susanna,
"Harings konkurs.
Hassitblatts konkurs.
Hass Aflatt et Kris konkurs.
Hedenberg Robert Reinhold
Heikkilä Sven, Torpare revisima
He
| 462939065_0007 | 462939065 |
sittningsrätten till torp.
Ekkilä, Viktor, Bonde, revisiond¬
sökande i ett mål äng er¬
sättning.
Heikkonen, Maria, Bondeenka,
ravisionsökande i ett mål
ang. klander af testamen¬
Hem
te
ning Johan, Bonde, rur¬
sionstökande i ett målan
fordran.
inen Maria, Bondeenka,
Hiltu
Hisin
Huhti
ravisionssökande vett må¬
äng användande af do¬
nationsmedel.
ger Wilhelm, Sårdsegare,
ravisionssökande i ett mål
ang. fordran.
lato eller Levelahti, Au¬
Häkki
gust, Torpare, revisionstö¬
kande i ett mål ang för¬
dran.
nen, Petter Wärdshakeusidka¬
re, revisionskände i ett
mål äng häfvande af Ja¬
stighetsköp.
133.
553
242.
601.
41
772.
185.
287.
Häkärlä, Karl, Bonde, Annala¬
Hämäläinen, Johan Bonde, re¬
visionssökande i ett mål
äng brytande af hem¬
mansköp.
mastare, revisionsöka
de i ett mål äng afgif¬
vande af förmyndarere
dovisning.
Alexander Bonde, revi¬
sionssökande i ett mål
ang. fordran.
Matti, Bonde, se Laurosela
Isak Bondesson, se "
Johan, Bonde, revision
Sökande i ett mål äng
återvinning af jord.
hållare, revisionssökan.
de i ett mål äng klander
af boskifte.
567.
746.
136.
587.
SS 7
567
272
Höglund, Simon, Rådhusvakt
Ikonen
Slikka
Ilkka
Ilmala
Isotupa, Thomas Erland, Rust¬
708.
| 462939065_0008 | 462939065 |
Jaakkola, Jeremias, Bonde, revi¬
sionssökande i ett mål äng¬
ersättning.
Jakobsson, Johannes, Handlan
de, revisionskände i ett
mål äng. ersättning.
kobsson Gustaf Jakob, Frång,
ravisionssökande i ett mål
äng klander af testamen
lremov Alexander, Lektor, revision
sökande i ett mål äng rätt
till lösen af stadstomt.
nvägstyrelsen, revisionssökan¬
de i ett mål äng. lösen för
uproprierad mark.
Johnsson Maria Karolina, Fabriks¬
arbetenska, revisionssökan¬
de i ett mål äng. klander af
arfskifte
Johan och Abraham Bön
der, reversförsökande i ett
mål äng afträdande af
mark.
13.
355.
594.
4.
46.
712
SS: 9.
649.
Jouppi
Judin
suotti
Matts, Bonde, se Laurosela.
si Hakola.
Konstantin, Handlande,
ravisionssökande i ett mål
äng klander af testamen¬
te.
mon, Paavo, J. Bonde, revi¬
tuseli
sionssökande, ett mål
äng brytande af hem¬
mansköp
es, Erik Arthur, Handlan¬
de, reverssonsökande i
ett konkursmål
hustinen Leonard Handlan¬
de, revisionskände i ett
ma äng återvinning
af egendom till konkurs¬
bo.
Säderholms konkurs.
Säderholms konkurs.
Jäntti
Johan, Torpare, revision
bökande i ett mål ang af
trädande af torp.
H.
Kalliola, Ananias, Torpare, revi¬
tionssökande i ett mål ang¬
1mo
1847
232
759.
94.
262
68.
son Sofia Kristina, se föreg¬
Tokela
| 462939065_0009 | 462939065 |
Karhu
fordran.
Gustaf Wilhelm, Fabri¬
kant, revisionssökande
ett mål äng eganderätt
till hemmansdel.
Karhu
inen Wilhelmina, se Kor¬
Kauki
honen
nen Pekka, Bonde, revers¬
Kepsil
Keskin
Kiikku
Kilpor
sökande i ett mål äng, af
hysning.
Anton, Bonde, revisions¬
sökande i ett mål äng. bry¬
tande af skogskontrakt.
Amanda, i föreg
ren Viktor, Torpare, se Mylly¬
mäki, Johan, Torpare, revi
sionssökande i ett mål äng
ersättning för förlust af be¬
sittningsrätten till torp
ren Yrjö, Abetskarl revi¬
sionssökande i ett mål
ang. klander af testamen¬
Fredrika se föreg
Kinnunen Heikki, Bonde, sevi¬
398.
750.
208
38.
813.
SS 13.
277
513.
139.
139.
sionssökande i ett mål
ang. fordran.
Kivistö,
David, Torpare, revisions
sökande i ett mål äng.
ersättning.
Klemola se Leivola.
Klemola se Leivola.
Anton, Bonde, se Immala
Knuut
röm Alma Sofia, Boktrye¬
hansdotter, revisionesöka
de i ett mål äng. klander
af förmyndarereevis¬
ning.
tinens konkurs.
Kohtakangas, Johan, Bonde, revi¬
sionssökande i ett mål
mg. fordran.
Koivunen Savelsi, Landthand¬
lare, revisionskände
Kokko
i ett mål äng. beedigande
af bouppteckning.
nen Mikko Bonde rever¬
sionssökande i ett mål
äng brandskadeersätt
ning.
Matti, Häradsdomare, se
föreg.
91.
567
6 p
111.
395.
524.
47.
800.
800
429.
| 462939065_0010 | 462939065 |
ins konkurs.
Korhonen Johan, Bonde, revisima
sökande i ett mål äng. fors
Korho
Korho
dran.
nen Aron, Bonde, revisions
sökande i ett mål ang för¬
klarande af afhandling
för ogiltig.
nen, Anders Gustaf, Landt¬
handlare, revisionsökande
ett mål äng häfvande af
kontrakt."
Korkee
la, se Penttilä.
Koskin
Kotka
en se Leppäkoski. _
Samuel, Målaremästare,
se Mannström.
Karl Johan, Adetskarl, re¬
visionssökande i ett mål
ang klander af testamen.
te.
Amanda Gustava, se föreg¬
berg Viktor Emil, Landtbru¬
Kröger
kare, revisionosökande
i ett mål äng fordran.
Heinrich, Handlande, re¬
visionssökande i ett mål
235.
177
208.
527.
567.
150
402.
780.
780
576.
Krögers
Kukko
ang. fordran.
konkurs.
ren Albert, Bonde, revisions
sökande i ett mål ang for¬
dran.
Uro, Kollegiiassessor,
ravisionssökande i ett mål¬
ang. bättre rätt till särskild
egendom.
joki Karl, Torpare, revisiona¬
sökande i ett mål äng klan¬
der af boskifte.
Matilda Wilhelmina och
föreg.
Heikki, Bonde, se Ilmala
inen Lauri, Handlande
ravisionssökande i ett
mål äng eganderätt
till fast egendom.
eller Penttilä, Matts, Bon¬
de se Saurosela.
Sofia, se föreg¬
Helga, Bondeenka, u
Karhu.
135.
183.
535.
82.
174
253.
253.
367.
147.
583.
587.
„ 150.
Kurtén
Kuusis¬
Kälkkä
Kärkkäs
Käyrä
Kääpi,
| 462939065_0011 | 462939065 |
ombola se Stälften.
pveteläinen Bertil, Bonde¬
Lauko
se Taskinen.
as kommans vägbygg
nadsskyldige lägenhets¬
innehafvare.
urett Tuomas Handlande, re¬
visionssökande i ett mål
ang. qvittning.
Lauros
sela, Mikko, Bonde, revi¬
Lautta
sionssökande i ett må
ang. klander af testamen
te.
järvi, Henrik, Bonde, revi¬
sionssökande i ett mål
ang. ersättning.
Leivola
eller Klemola, Alfred,
Bonde, se Inmala.
Leppäk¬
koski eller Koskinen, Jo¬
han, Bonde, revisionsi¬
kande i ett mål äng rätt
till, en del af vattenkrätten
i fors.
pälä, Erik, Bonde, revisions¬
sökande i ett mål äng häf
190.
210.
463.
SS 77.
587.
640.
567.
150.
vande af köpeaftal.
543.
185.
Levonen, Johan, Bonde, se Namre 5 rsa
Liimatainen, Johan, Bonde, se¬
Kukkonen.
Lindberg Karl, Sjökapten, se
Tenlén.
Wanda, se föreg.
trollörehustru, revisions¬
sökande i ett måläng.
fordran i konkurs¬
se Immala.
se Frätselkammarne i Åbo¬
visionssökande i ett mål
ang. återvinning af ut¬
dömd fordran.
Anders./.smed, revi¬
82.
604.
604.
423
423.
67
SS: 71.
489.
615
615
Leseelahti, se Huhtilato.
Lindforss, Näemi, /. Öfverkon
Lindfors konkurs.
Lindgren Saarela, Oskar, Bonde¬
Lindholm, Oskar, Bokhållare,
Lindroos Gustaf Prokurist, re¬
Lindström Carl F, Waktmästa
re, se Björklund
Lindström Maria Antvinette de
fören
Lindström
| 462939065_0012 | 462939065 |
monssökande i ett mål
ang. ersättning.
i, Axel Fredrik, Senatskans
list, reversförsökande i
ett mål äng. klander af
ikander, Johan August, Bon¬
de, revisionskande i ett
mål äng. brytande af
hemmansköp
Sukander Lovisa Mathilda, se¬
under Lovisa Mathilda, se¬
ukkarta, Karl, Bondt, se mna¬
Wiceelkarl, se Tenlén.
dgren Johanna, be föreg.
Lunshund eller Räbb, Isak Erik¬
Lunshund eller Räbb, Isak Erik¬
Bonde, revisionssökande
i ett mål äng eganderätt
till hemman.
sundlund eller Ahlbäck, Jakob
Bonde, revisionsökande
i ett mål äng eganderätt
till hemman.
SS 37.
621
156.
456.
567.
604
bot
107.
107.
Londén
arfskifte
föreg.
la.
lundgren, Gustaf Alexander
Lundgr
Lähteenmäki, Adam Wilhelm
Torpare, se Kyllymäki.
ämsä Aapo, Häradsdomare,
Akkonen Albin Bonde, revisima
Måls
Manki
ka
se Kärkkäinen.
sökande i ett mål äng li¬
sen i börd af fast egendom
Johan, se föreg
gren, Hjalmar, Forstupp
syningsman, revisionsso¬
kande i ett mål, äng för
pligtande att afgifva re¬
dovisning.
la, Pekka, Bonde, revers¬
sökande i ett mål ang.
fordran.
elin, Fredrika Wilhelmi¬
na, Inkepastorska, revi¬
honssökande i ett mål
äng rätt att tillgodonjuta
testamentariskt förord¬
nande.
ström Albert, Politisråd¬
man, revisionsökande
i ett mål äng utbekomma
277.
147.
716
716
207.
H8
Me.
| 462939065_0013 | 462939065 |
de af egendom ur kon¬
kursbo.
soff, Böder, Handelsfinner
ravisionsökande i ett mål
äng. utbekommande af
lösegendom ur konkurs¬
Å, Peder Nielsen, Sjökap¬
ten, revisionssökande i ett
mål äng. ersättning.
Kellin
lisetti
Otto R. Euldemed, revi¬
sionssökande i ett mål
äng fordran för hushyra
och ersättning.
och ersättning.
Julius, Handlande, revi¬
sionssökande i ett mål
ang. fordran.
nen Simon, Bonde, revi¬
tionssökande i ett mål
ang eganderätt till fast
egendom.
tin, August Abraham, In¬
konti
geniör, revisionssökande
ett mål äng. fordran.
Kontin Robert Waldemar, Hof¬
rättsssekreterare, revisions
102.
183
181.
106.
546.
300
631.
Murton
Mickler
Mylly
sökande i ett konkursmål.
Nvals S. S. Handlande, revi¬
sionssökande i ett mål ang¬
fordran.
Maria, Stabskaptensdotter
ravisionssökande i ett
mål äng eganderätt till
utmätt egendom.
näki, Perhard, Torpare, revi¬
sinnskände i ett mål äng
klander af åtkomst till Fast
egendom.
kyllynen Karolina, Bondeenka,
ravisionsökande i ett mål
ong. klander af testamen
Hyöhä
te.
hänen, Walborg, se Miettinen
elä, Tobias Lägenhetsinneka,
Häkelä
Häkiho
vare, se Tuuskas.
okkonen, Axel, Bonde, re¬
visionssökande i ett mål
äng. klander af fast egen¬
doms försäljning å tvångs¬
auktion.
Häkihokkonen Johannes, Bon¬
deson, de föreg.
759.
186.
57
277.
388.
300.
733.
59
19.
| 462939065_0014 | 462939065 |
Mäkitalo, Johan Reinhold, se Wik¬
Naturi
ström.
Johan och Matts, Bönder, re¬
visionssökande i ett mål
ang. klander af testamen¬
te.
la, Anders, Bonde, revision
sökande i ett mål äng er¬
sättning.
Jorgen, Handlande, revi¬
tionssökande i ett sjörätts¬
mål.
och Industri, revisionssö¬
kande i ett konkursmål¬
end Amanda, Kodist, redi¬
sinnskande i ett målan¬
fordran.
träde, se. Björklund.
768.
stads Aktiebolag, revisions
sökande i ett måland. kon¬
577.
505.
539
759.
496
685
65.
N.
Nikko
Nissen
Kondiska Aktiebanken för Handel
Mordlu
kylander, se Åby.
kyman, Ida Charlotta, Fotograf bi¬
kystads Slip och Mekaniska Werk¬
kurs.
Johan, Bonde, se Smala
Matti
Karl Henrik, Bonde, revi¬
sionssökande i ett mål
äng utgifvande af skade
stånd.
August Alfred, Ingeniör se
Mannelin.
kivi, Johan Gustaf, Juris¬
utriusqvekandidat, revi
sionssökande i ett mål
omg fastställande af för¬
dran i konkurs¬
visionssökande i ett mål
ng. fordran i konkurs.
visimssökande i ett mål
ang. fordran.
Ikonen
631.
667.
567
292
368.
235
97.
671.
136.
Ollila,
Olme
Olsson
Paavilainen, Johan Kontorist, re¬
Pahikkata J. A. Antelshus, re¬
Pakarinen, Edla, Bondeenka, se¬
| 462939065_0015 | 462939065 |
min Karl August, Håtslagare¬
se Fegerholm.
hin, Andrej, Arbetskarl, revi¬
sionssökande i ett mål äng.
afträdande af jordområde:
en, Wilhelmina, Bondeen
ka, revisionskände i ett
mål äng klander af testa¬
mente.
lä eller Korkeela, Konstantin
Bonde, se Immala.
se Käyrä. -
se Käyrä. -
Johan, Sytningsman, revi
ponssökande i ett måläng¬
fordran.
nen, Pekka, Bonde, revisions¬
sökande i ett mål ang. bry¬
tande af hemmansköp.
tör, reversinnssökande i ett
mål äng fordran.
valtare, se Mannelin.
etäjävesi kommun, revisions¬
sökande i ett mål ang. ersätt
ning.
796
76.
567
587
699.
50.
47
368
618.
Tanees
Telkor
Penttilä
Pesola
Pettersson, Frans Oskar, Ristaura¬
Pettersson Lars Johan Bruksför¬
3/4.
Petäjävesi kommun, revisions¬
sökande i ett mål äng er¬
Pietilä,
Räbb.
Kaivola
Rasi,
Maria, Backstugusittareen
torp.
la Severus Häradsdomare
Raamo
Rantal
Rask,
sättning
ka, reversionsökande i ett
mål äng. afträdande af
ravisionssökande i ett mål
ong. fordran i konkurs.
Mikko, Bonde, revisions¬
sökande i ett mål äng, klan¬
der af testamente.
Lunelund.
byamän, reversionsökande
i ett mål äng. ersättning
sa, Anders, Sytningsman, re¬
visionssökande i ett mål
ang. hemmansköp.
Emilia, Hemmansegare,
dotter, revisionskande i
tt mål ang fordran.
Alexander, Lägenhetsinnehaf¬
vare, se Tuuskas
375.
499.
391.
101
389.
182
409.
733.
P
H.
Pukko
720
| 462939065_0016 | 462939065 |
Henrik och Karl, se föreg¬
Anders
se Ståhl.
ius, Karl Viktor, Läniärki¬
tekt, reverssökande i ett
mål äng. fordran.
nius, Karl Viktor, Länsärki
tekt, revisionskande i
ett konkursmål
en eller Tuuskas Petter, Lä¬
genhetsinnehafvare, se A¬
Tuuskas.
rg Agatha Fredrika, Stads¬
fogdenka, se, Björklund.
SS 33
73
733
Fredric om. Kommerserad
ravisionssökande i ett mål
mg fordran.
384
759.
Carl, Viekonsut, se Koström
Gustaf Bonde, revisions¬
sökande jett målang af
stående af jord.
Samuel Wilhelm, Kyrko¬
herde, revisionfökande
i ett mål äng klander af
arfskifte.
Rosenluv et Comp. Handelshus,
733.
615.
262
111.
25
Rasi
Rein
Rein¬
Rekon
Renbe¬
Rettig
Riska,
Koitto
Roos,
Ruth.
Räsä
Konn
mål äng. ersättning för
visionssökande i ett mål
ang. tagande vägbygg¬
nadsmaterial från sand¬
tägt.
William, kapten, revisiona
sökande i ett mål ang af
gifvande vid vite af redo¬
visning.
Ränssi
Saarela
ravisionssökande i ett
öfverliggedagar.
Matts, Torpare, revisions
sökande i ett mål ang
besittningsrätten till ett
ordområde.
Karl, Bonden Immala.
berg Waldemar Lands¬
kamrerare, revisionssö¬
kande i ett mål äng afgif¬
vande af redovisning.
Sainio.
af
Fredrik; Bonde, se Anna
Frans Wilhelm, Hursare,
166
130.
567
583.
567
Rutan
en Karl, Landtbrukare, re¬
257.
463
| 462939065_0017 | 462939065 |
se Kotka.
Johanna Charlotta, se föreg¬
Otto Wilhelm, Handlan¬
de fordran.
nen Olof och Emil Bönder, se¬
Ikonen.
ren, T. A J. Handelshus, re¬
visionssökande i ett mål
äng brytande af skogskon¬
trakt.
tön, Isoanttila, Heikki,
Bonde, se Inmala.
kens ängsåg, se Kurten.
780.
780.
557.
136.
Herman Landthushålla¬
re, revisionskände vett
mål äng. fordran.
ridt, Gustaf, Kommunal¬
råd, revisionssökande i
ett mål äng. fordran.
sinnskande i ett mål an¬
afträdande af hemman.
å Enok, Bonde, se Immala.
eller Witinkiilä, Karl, Bon¬
de, se Immala.
SS 106.
567
Pettergren, John, Arkitekt, se Wileni¬
174.
179
193.
67
Sainio
Salin,
Sallin
Salves
Sands
Sandvi
sauren
Schmi
Seppälä, Matts, Inhysesman, revi¬
Pettergren, John, Arkitskt, se Wils¬
nius
Sirén, Naima Armida, Handlan¬
Sirén, Naima Armida, Handlan¬
dehustru, revisionsökan¬
de i ett mål äng fordran
la, Karl, Bonde, se Immala
1. John, Bankkontorsföre
ståndare, revisionskan¬
de i ett konkursmål
Johannes, Sägegare,elli¬
sionssökande i ett mälan
fordran.
Karl, Arrendator, revisions¬
sökande i ett mål ang. för¬
dran.
an, Frans Emil, vicehärads
höfding, revisionsökan¬
de i ett vegelmål.
nken i Brahestad, revi¬
sionssökande i ett mål
ang. fordran.
konkurs.
A. Ernst Gustaf, Hofrätts¬
notarie, se Svanljung
340
340
142
567.
759.
SS 99
274.
739.
31.
318
244.
Siuna
Sjödak
Smeds
Snell,
Snelln
Sparby
Starks
Stenbår
Strauss,
dess, Carl J. Handlande, revisim
| 462939065_0018 | 462939065 |
Ströms
Ström
sökande i ett mål ang. för¬
dran.
berg, Otto Ferdinand, Hand¬
lande, revisionssökande
i ett mål äng. fordran.
gren Alexandra, Färgareen
ka, revisionskände i
Strömo
Ståhl
ett mål äng afstående af
Ståhl.
tillandningsmarker.
ren Karl Allan, Färgare, se¬
föreg
eller Rasi, Emil, Lägen
hetsinnehafvare, se Tuus¬
kari.
Anders och Jonas, Lägen¬
hetsinnehafvare, se Tuus¬
kari.
ten, Lambola, Johan, Kust¬
hållare, revisionsökan¬
Sundr.
de i ett mål äng ersättning
man, Nikolai Evert, Bank¬
kommissaris, revisions¬
sökande i ett målang för¬
dran.
124
79.
79.
Suominen Karl Fredrik Arbetskars
ravisionssökande i ett mål
SS 33.
733.
190.
826
435.
ang. afträdande af mark.
Suutela, Karl Viktor, Bonde, revi¬
sionssökande i ett målan
fordran.
Svanljung Gustaf, Handlande, re¬
visionssökande i ett mål
ang. fordran.
vanljung Gustaf, Handlande, re¬
visionssökande i ett konkurs
mål.
nljung Gustaf, Handlande
ruvisimssökande i ett
mål äng fordran i kon¬
kurs.
Sääkslahti Alexander, Inhyses¬
man, revisionssökande
ett mål äng fordran.
Syberg- Petersson, Christian Fre¬
drik,./.4odsförvaltare, re¬
visionssökande i ett mål
mg. fordran
Söderlund, Erik Gottfrid, Bon¬
de, revisionskände i ett
förrättsmål
459.
507.
244.
759.
510
204.
162.
448
| 462939065_0019 | 462939065 |
Tallus
merfors Takfiftssabriks¬
Sann
aktiebolag, revisionsi¬
kande vitt mål äng. för¬
dran.
minen David, Murare, re¬
visionsökande i ett mål¬
ang. afträdande af mar¬
Paskinen Paavo, Bonde, revi
Paskinen Paavo, Bonde, revi
sionssökande i ett mål
ang. fordran.
Penhunens konkurs
Tenlén, Viktoria, Öfverstedotter
ravisionsökande i ett
mål äng. klander af
testamente.
chofse Lindroos.
94
664.
461.
210
147.
604.
anen, Pål, Landbo, revisions¬
Toivan
sökande i ett mål ang. af
hysning.
Toivola, Adam Arvid, Torpare,
se Kyllymäki.
Toivonen, Nikolai, Handlande,
ravisimssökande vitt
mål äng, afstående af
189.
128.
277.
hemmansdel.
ren Maria Serafia, se föreg¬
en Willehad, Landtbruka
re, revisionsökande i ett
mål äng. fordran.
Gustaf Byggmästare, re¬
visionssökande i ett mål
ang. häfvande af hem¬
manskop.
saari Erland, Torpare, re¬
visionssökande i ett mål
ang. afhysning.
to, Steffan, Tarsellegare,
ravisionssökande i ett mål
ang. besittningsrätt till
qvarn.
Anton. Agent, revisions
sökande i ett målang. för
dran.
kas, Anders Lägenhetsin¬
nehafvare, revisionseo¬
kande i ett mål ang. klan¬
der af rågång
hafvare, se föreg.
287.
98ne
1173
222
72.
53.
816
733
733
733
Toivor
Toivon
rygg.
Tuomi¬
Tuomis
Tuuskas Anton, Lägenhetsinne¬
Tuuskas Wendla, se föreg¬
| 462939065_0020 | 462939065 |
Tuuskas, se Rekonen
Uhlbrandt, Hilma, Fröken, revi¬
sionssökande i ett målans
Uleå
Ulki
socknemän, revisionsonskan¬
de i ett mål äng fiskevat¬
tens rågång.
salo kapellssförsamling se
Uotila
föreg.
emi, Johan, Handelsföre¬
ståndare, se Malmgren.
Johan, Bonde, revisions
fökande i ett mål äng
fordran.
lusikartano Elias, Bonde, revi¬
nimssökande i ett mål
ang. fordran.
Walkiakoski Aktiebolag, revisions¬
sökande i ett mål äng ersätt¬
ning.
Wällden, Alas Werner, Justitie¬
rädman, revisionsökande
SS: 3.
249.
361.
361.
610
214.
21
W.
i ett mål äng. urarfvägörelse
Johan Fredrik, Arbetskarl,
ruvisionssökande i ett måt
ang. afhysning:
seppä, Herman, Bonde,
ravisionssökande i ett mål
ang. nyttjanderätt till
torp.
kordsjö Ängbätsaktiebola
ravisionsökande i ett mål
ersättning.
vastjerna August, Filosofie¬
magister, bevisionsökande
i ett konkursmål
efterlund August Alexander, Ar¬
betskarl, revisionskande
i ett mål äng fordran.
Westerlund August Alexander, förds
vakt, revisionskande i
ett mål äng ogulden hus¬
kyra.
bindskande i ett mål
mg ersättning.
395.
303
938
530
510.
196.
685.
Walli
Wanh.
Wasa
Wasast
Westerlund August Alexander, Gärd¬
Wiborgs Sågverksaktiebolag ver¬
Wiedal se
dal se Åby
Wiedal se Åby
285.
| 462939065_0021 | 462939065 |
Wikström Amanda, Boställsaren
datorsenka, revisionssökan
de i ett mål ang. fordran.
ken, Henrik, Fabrikand, se Se¬
gerholm.
rius Waldemar, Arkitekt, re¬
visionsökande i ett mål ang¬
ersättning.
rilä se Seppälä. _
konkurs.
Reguel, Bruksdispment,
ravisionssökande i ett kon¬
kursmål.
inen, Johan Wilhelm, Landt¬
handlare, revisimiskan
de i ett mål äng. fordran.
Wähäpyydänniemi, Gustaf, Tor¬
pare, revisinnöksökande
i ett mål äng ersättning.
Wäisänen, Matts, Bonde, se Taski
nen.
Wäänänen Heikki, Bonde, se Taa¬
teinen.
Aron, Bonde, se Taski¬
768.
64.
346.
567
244.
759.
210.
210
210.
Witin
Wolffs
Wolff.
Wolffs
Wuori
G.
Ylinen Gustaf Viktor, Torpare, se¬
Myllymäki."
Yrjänäinen Enok, Bonde, revisions
sökande i ett mål ang för¬
dran.
Ytterberg Maria Sofia och Eustava
Fredrika Bokbindaredött¬
rar, se Kilponen.
Aby, Nylander eller Wiedal, Johan
Bonde, reverssökande
Aström
i ett mål äng. ersättning.
Edvard, Handlande, revi¬
sinnskände i ett mål
äng afträdande af ande¬
lar i oregerad tomt.
ström, Theodor August, hägför¬
Abim Theodor August, hägför¬
valtare, revisionsökande
i ett konkursmål.
27.
139.
585.
439.
759.
sterblad J. et Co, Handelsfirma,
ravisionssökande i ett mål
mg. fordran.
Å
O.
183.
| 462939065_0022 | 462939065 |
Den 16. Januari 1900
1o Hans Kejserliga Majestäts Haga Namn,
Dess Sonats för Finland dom uti ett, utan
erlagala afgifter, från Åbo Hofrätt inkommit
renisionsmål emellan förre Torparen Gustaf
Isaksson Wähäppadänniemi, från Jämijärvi
by i Jämijärvi kapell, sökande, samt Rön¬
derne Elias och Viktor Eliassöner Syydän
niemi, från berörda by, utiblifne svaran¬
de, angående ersättning: Gifven uti Kej¬
erliga Senaten för Finland och Lars Justi¬
tio Departement, i Helsingfors, den 16. Ja¬
nuari 1900.
Kejserlige Senaten har låtet handlingar.
na i målet Sy föredragas och af dem in¬
hemlat följande
ledan Gustaf Isaksson, på yrkande af Elias
och Viktor Syydänniemi, af hvilka den snare
ger och Elias Syydänniemi brotter Syyslän¬
niemi hemman i niemmela by, af Härads¬
rätten i Skulis sockens och Jämijärvi kapells
tingslag genom den 2. Oktober 1895 afkunnadt
utslag ålagts att bortflytta från Wähäppyjalän¬
niemi kruonnela, sagla hemman underly¬
dande torp samt att senast den 14. Mars 1897.
öfverlemna detsamma jemte hus och egor till
Elius och Viktor Syyelänniemis fria förfogden
G. 28. H. - och - 62 - A. S.
K. S.
I No 31
Pag. 180. R. D.1898.
Tinsk öfverrätt
ning af Kejser¬
liga Senatens
dom medföl¬
jer originala
expeditionen
| 462939065_0023 | 462939065 |
de, så har Gustaf Isaksson, efter Elias och Vik¬
tor Pyydänniemi till 1877 års höstting i berörda
tingslag ågången stämning, med förmälan att
Gustaf Isaksson emellertid den 15 April sist¬
sagda år blifvit från torpet aflyst, yrkat att,
medan Gustaf Isaksson, som i grund af ett
den 16. November 1869 om berörda torp emel¬
son Elias Pyjälänniemi och Gustaf Isakssons
numera aflidne hustru Margareta Johsdotters
man i ett tidigare äktens up Johan Gustaf
Eliasson upprättadt skriftligt kontrakt brukat
omordade torp, under sin besittningstid ic¬
ke allenast uppfört särskilda nya byggnader
å torpet, utan äfven eljes förbättrat detsam¬
ma, Elias och Viktor Syydänniemi blefve å¬
lagdt att, antingen gemensamt eller den som
tillgång agde, ersätta Gustaf Isaksson för des¬
su förlikningar och i sådant afseende utgif¬
ra: för en boningsbyggnad sexhundra mark,
för stall och tulee etthundra mark, för en
ria tvåhundra mark, för en ladegårdstiin¬
ra femtio mark, för en potatisgrop tjugu¬
fem mark, för en brunn tjugu mark, for
hägnader tjugu mark för rädjningen af
Kauksovainio kallade åker af nio kapplands
vidd, efter en mark femtio penni för kapp¬
landet, tretton mark femtio penni, för uppod¬
lingen af Kujanvisio åkerland af tolf och
ett halft kapplands vidd, efter jemväl en
mark femtio penni för happlandet, aderton
mark sjuttiofem penni och för deltagande i
byggandet af en lyväg och en bro aderton
mark, eller sålunda sammanlagilt ettusen sex¬
tiofem mark tjugufem penni, hvarhos Gustaf
Isaksson gjort anspråk på rättegångskostnads
ersättning.
Öfver käromålet hörde, hafva Elias och lik¬
tor Syysänniemi genmält hufvudsukligast att
ifrågavarande torp, då Gustaf Isaksson för
omkring tjugufyra år sedan öfvertagit för¬
valtningen af detsamma, befunnit sig i längt
bättre stånd än då Gustaf Isaksson afträdt
torpet, hvarför och som Gustaf Isaksson lag¬
enligt varit skyldig att afträda detsamma
i dugligt skick äfvensom Gustaf Isaksson
redan under sin besittning af torpet blif¬
vit för sina derå verkstälda myvllingar till
fullo ersatt genom öfver afkomst samt Gu¬
staf Isaksson, enligt bestämmekserna i omer¬
dade kontrakt, varit pligtig att underhålla
hälften af de Syydänniemi hemman i af¬
rande å underhåll tillskiftade landsvägseen¬
| 462939065_0024 | 462939065 |
delarne, Elias och Viktor Pyyelänniemi emot.
sett förkustande af Gustaf Isakssons i saken
utförda talan äfvensom dennes skyldigkän¬
nande att hålla Elias och Viktor Tyydännie¬
mi skadeslösa för deras umgälder i målet.
Efter det särskilda vittnen blifvit afhör.
da i saken samt Gustaf Isaksson anhållit
om uppskof deri för föreställande af vidare be¬
visning, har Häradsrätten genom den 8. Sep¬
tember 1877. afkunnadt utslag yttrat sig och
jemte det Gustaf Isakssons omförmälda an¬
hållan, med här sigt till målets redan ut¬
rubeln skick afslagits, tagit saken under slut¬
lig pröfning; och emedan Gustaf Isaksson va¬
rit skyldig att såväl i afseende å hus som
egor hålla Wähuppalänniemi, af honom in¬
nehäjda torp i laga stånd samt de bygg
nads- och andra arbeten, som Gustaf Isaks¬
son uppgifvit sig hafva företagit å torpet
skelt för så ling till saken att Gustaf Isaks¬
son genom besittningen af oftasagde torp
för dem blifvit till fullo ersatt, ty och då
sund åkrarna som gärdene å torpet inty¬
gats befinna sig i dåligt skick äfvensom
Gustaf Isaksson medgifvit sig hafva varit
skyldig att underhålla hälften af de Tyy¬
dänniemi hemman tillskiftade landsvägavan¬
delarne, har Häradsrätten förkastat Gustaf I¬
suksons i saken utförda talan såsom obefo¬
gad; hvarhos Isaksson känts skyldlig att till
Elias och Viktor Pyydänniemi, hvardera, i er¬
sättning för deras umgälder i målet utgif¬
va fem mark.
Kopätten, under hvars pröfning Gustaf
Isaksson i väreleväij dragit saken, har genom
den 30. Juni 1595 deri gifven dom låtit bero
vid Häradsrättens förenämnda utslag, jemte
det Gustaf Isaksson ålagts att till sine ve¬
derparter gälda afgifterna för deras exemplar
af Hofrättens dom med femton mark åtta
tio penni.
Uti denna Hofrättens dom har Gustaf
Eriksson i underelänighet anhållit om än¬
dring.
Hvad sålunda förelupit samt handling
garnu i målet vidare innehålla har Kej¬
serliga Senaten tagit i öfvervägande och
finner Gustaf Isuksson icke hafva an¬
fört skäl till ändring i Hofrättens af¬
vanberörda dem, vid hvilken fördenskull
kommer att förblifva det alle, som
vederbör, till underdånig efterrättelse lån¬
R
| 462939065_0025 | 462939065 |
der
I Hans Karliga Majestäts Laga Namn,
Dess Senat för Finland:
S. W. Hauberg
Och Gylling
G. Laugiusstad. August Israel
1/3ral Stadertskjör
Den 18. Januari 1900.
I Hans Kejserliga Majestäts Higa Namn,
Dess Senats för Finland dem uti ett,
på nedsatt levisionsskilling, från että¬
Hofrätt inkommit mål emellan Lehtoin
Alexander Jefremow, från Helsingfors
stad, sökande, samt Professorn Alfred
Kihlman, från samma stad, svaran¬
de, angående rätt till lösen af stads¬
tomt: Silfver uti Kejserliga Senaten
för Finland och Dess Justilie Te¬
partement, i Helsingfors, den 18. Janu¬
ari 1900.
Kejserliga Senaten har låtit hand¬
lingarna i målet sig föredragas och
af dem, såvidt nu är i fråga, in¬
hemtat följande:
Sedan Prosessorn Kihlman genom
den 5. Februari 1827. med Färdsegarin¬
nan Aurora Finén afslutadt köp blif¬
vit egare till gården och tomten No 21.
i qvarteret No 104. Tuldfisken uti Hie¬
singfors stad samt Lehtren Jefvenom och
hans hustru Hera Jefseman medelst
köpebref den 26. i samma månad
af Föreningsbanken i Finland till¬
handlat sig den till sagde gård och
Ofd: F. H. A. - O. S. G. E. l. B. - And.
K. S.
No 32.
Pag. 198. R. G. 1898.
| 462939065_0026 | 462939065 |
tomt angånsande gården och tomten
No 19. i berörda qvarter äfvensom Råd¬
stufvurätten i Helsingfors den 1. påföl¬
jande Mars meddelat första uppbu¬
det å hvardera af omförmälda köp,
har Sektorn Jefremero utverkat stäm¬
ning å Professor Kihlman till be¬
mälde Rädstufvurätts sammanträde
den 8. Maj 1897. angående Professor
Kihlmans förpligtande att på grund
af naturätt åt Lektorn Jefvenom afstå
förstnämnde gård och tomt, i hvilket
afseende Sektorn jefvenom ej allenast
nästberörda dag i Rätten såsom löse¬
skilling nedsatt det af Professor Kihl¬
man för samma gård och tomt er¬
lagda pris 65,000. mark, utan och se¬
dermera vid fullföljande af sin talan
anfört: att makarne Jeremons ifråga¬
varande tomt vore på tre sidor be¬
bygd med ett fem våningar högt
etenhus, uppfördt år 1858. och uppta¬
gande, enligt hvad då för Helsing¬
fors stad gällande byggnadsordning
medgifvit, bde af tomtens hela areal,
samt för öfrigt utgjordes af en träng
gårdsplan med en bredd af endast
nio meter, men ett enligt numera
gällande byggnadsordning denna tomt
icke skulle fått bebyggas till vidare
ån 4/5 eller 6/45 af sitt omfång och gårds
planen bort med afseende å husets
höjd vara åtminstone tolf meter bred;
att Jefvenöius hus, som uti sina på
ömsesidor om gärdsplanen ända till
pänslinien emot Professorn Kihlmans
tomt sig sträckande flygar hade i
den ena invid Högbergsgatan pläg¬
na flygeln en träppuppgång med
särskilda fönster emot nyssberörda tomt
och i den andra in på gården be¬
lägna flygeln en mot samma tomt
öppen ljusgård, komme att lida af
mirker, derest Professorn Kihlman
begagnade sig af den honom en¬
ligt byggnadsordningen tillkomman¬
de rätt att å sin för närvaran¬
de till större delen obetyggda tomt
uppföra hus emot Jeremvens tomt,
att genom ett sådant bebyggande
af Professorn Kihlmans tomt luftom¬
sättningen å Jefremons sålunda
5
| 462939065_0027 | 462939065 |
på alla sidor kringbyggda gårdsplan
blefve högeligen förhindrad och i om¬
ordade ljusgård ännu mer inskränkt,
jemte det de i Jeremmons hus be¬
fintliga rum, hvilka hade fönster
emot omförmälda, endast 2,35. meter
breda och 2,95. meter djupa ljusgård,
med afseende derå att den nuvaran¬
de byggnadsordningen icke tillåte
inrättande af boningsrum med för¬
stee åt mindre gärdsplan än sådan¬
som måtte 4,5. meter i fyrkant samt
derjemte föreskrefve att den emot före¬
stret stående byggnaden icke finge
vara högre än gårdslanens bredd,
blefve obebodiga, hvarutom innevåna
rene i Jefrimons hus skulle vid
derstädes möjligen inträffande elds¬
våda och derigenom uppkommen stock
ning i den till gårdsplanen ledande
hälfda inkörsporten hafva svärt att
rädda sig, om i stället för den lä¬
ga, lått öfverstigliga mur, som nu
skilde Jefvenoms gårdsplan från Pro¬
fessorn Kihlmans tomt, ett hus der
blefve uppfördt; att spillningskastet
och afträdesrummet i Jeremmors gård,
af brist på utrymme annoestädes å
tomten för särskild byggnad för de¬
samma, blifvit inrättade i boningshu¬
sets subbasement och redan nu i
anseende till den otillräckliga, in¬
stängda gårdslänen och deraf här¬
rörande dålig leftvexling medförde
väda för de i gården boendes helen,
men blefve ännu mer behofarliga,
om gårdsplänens öppna sida mot
Professor Kihlmans tomt blefve till¬
sluten genom en byggnad; samt att
Professor Kihlmans tomt starkt slut¬
tade mot Jeremmoins tomt, hvarför
allt både grund - och öfverjordnat¬
ten från den förra tomten vinne
ned på den senare samt derstädes
åstadkomme fukt och osunda ut¬
dunstningar. Då makarne Jefvens
altså hade trängt hus och tomt
samt derstädes bede af marker öf¬
ensom dessutom från Professorn Kih¬
nans tomt besvärades ej allenast af
attendrägt, utan och af det märke
liga men att Professorn Kihlman
| 462939065_0028 | 462939065 |
kunde bebygga sin tomt så att för¬
hållandena i Jefremows gård blefve
outhåndliga och stridande emot gäl¬
lande byggnadsordning, men alla
dessa olägenheter kunde afhjelpas,
derigenom att begge de ifrågavarande
tomterna förenades, har Lehtorn Jefve¬
mon yrkat Professor Kihlonens för¬
pligtande att åt Jefremow afstå om¬
ordade tomt No 21. i qvarteut No 104.
emot förberörda af Jefvenom i Rät¬
ten nedsatta penningebelopp.
I saken hörd, har Professorn Kih¬
man genmält förnämligast: att lek¬
torn Jefremom, enligt stadgandena
i 7. kap. J: B:, finge grunda sin på¬
städda lösningsrätt endast på redan
bestående förhållanden, men icke på
sådant men, som Jefvenom förmoda¬
de att honom framdeles blefve till¬
skyndadt genom bebyggande af Pro¬
fessorn Kihlmans tomt; att, hvad
nuvarande förhållanden beträffad,
makarne Jeremors tomt, som i an¬
hölle 1703, 755. qvadsatheter eller i det
närmaste lika omsäng som Profes¬
sorn Kihlmans tomt, hvars areal ut¬
gjorde 1704, 320. qvadratheter, icke i och
för sig vore trång, utan hade den
trängsel, som Jeremors möjligen hun¬
de uppvisa å sin tomt, uppkommit
genom oklökt bebyggande af tomten
och vore således sjelfförvällad, hvil¬
ken omständighet icke borde få grund¬
lägga rätt till lösande af grannes
tomt; att bristen på nödigt utrymma
å makarne Jeremous tomt för skild
dyngstad och skildt afträde förty äf¬
ven vore sjelförvällad och dessutom
syntes icke ega rum i verkligheten,
enär en uthusbyggnad å tomten för
ändamålet förut funnits utmed ef¬
vanomordade, parternes tomte åtskil¬
jande mier, men blifvit nedrifven; att
dä mellannummet emellan makarne
Jefvenons gårdslan och Professorn
Kihlmans tomt härförinnan upptagits
af berörda uthusbyggnad, denna
omständighet antydde att någon
nödfalls utgång öfver Kihlmans tomt
ansatts icke vara af behofvet på¬
kallad; samt att Professon Kihl¬
| 462939065_0029 | 462939065 |
man betviflade, det makarne silfve¬
mons tomt besvärades af vattendrägt
från Kihlmans tomt, men att han
i alla fall vidtagit sådana åtgär¬
der, hvarigenom såväl dag som grund
vatten från sistnämnde tomt komme
att fullständigt afhållas från intrån¬
gande å Jeremmors tomt. I anseen¬
de härtill och då de fönster, som
från förberörda trappuppgång i må¬
karne Jefvenöius hus vittade mot
Professor Kihlmans tomt, obehörigen
tillkommit och dessutom ej tillskyn¬
dade makarne Jefvenom något men
från Kihlmans tomt, utan tvästom
besvärade Kihlman från Jefvenroos
sida, har Professorn Kihlman an¬
hållit att käromålet, såsom obefo¬
gadt, måtte förkastas.
Rädstufvurätten, hvarest parterne
ömsesides äskat godtgörelse för si
na rättegångs umgälder samt upp¬
lyst blifvit att Professorn Kihlman
redan påbegynt med uppförande å
sin tomt af ett fyra väningar köpt
stenhus med gafveln å rän emot
Jefremoros tomt, har medelst den 14.
September 1897. afkunnadt utslag utlå¬
tit sig i saken och väl funnit att
makarne Jeremuras tomt No 19. i qvar¬
teret Tuldfisken, hvilken tomt vore en
af de större i Helsingfors stad, blif¬
vit år 1858. till så stor del af sin
yta på tre sidor bebygd med sten¬
hus i fem bostadsväningar, att gärds
planen med öppen sida mot Proses¬
seen Kihlmans tomt No 21. i samma
qvarter innehade en bredd af en¬
dast trettio fot eller nio meter; att
det stenhus i fyra väningar, hvilket
Professor Kihlman för närvarande
låte uppföra å sin tomt invid rå¬
linien emellan parternes sagda tom¬
ter, komme att icke blott ticka och
förty äfven förmärka särskilda i må¬
karne Jefvenöros vistra flygelbyggnad
utan tillstånd inrättade mindre före¬
ster emot Kihlmans gård, utan och
tillsluta den öppna sidan af ma¬
larne Jeremors gårdsplan, så när
som på en vidd af en och en half
heter, till störing för befterlingen
| 462939065_0030 | 462939065 |
och dagsljusets inströmmande i må¬
karne. Jefremons gård och till minsk¬
ning af utvägarna till räddning och
bergning vid möjligen inträffande sva¬
are eldsvåda i nästberörde gård; att
Professor Kihlman vore berättigad
att å sin tomt utmed sagda rå¬
linie ytterligare bygga stenhus till
den utsträckning, att till och med om
ordade öppning af en och en half
meters bredd blifve utfyld och en
till makarne Jeremons östra gårds
flygel hörande ljusgård med första
mot Kihlmans tomt förbygga och följ¬
aktligen äfven beröfvad det dags¬
ljus den nu hade från denna
tomt; att lationen i makarne Jofve¬
mors gård vore förlagd under bo¬
ningshuset; samt att från Professorn
Kihlmans mot makarne Jefremons
gård sluttande tomt tillförene rum¬
nit vatten inpå makarne Jefre¬
mors område. Men emedan sist¬
nämnda tomt blifvit sålunda be¬
bygd efter den för Helsingfors stad
den 28. Mars 1875. faststälda byggnads
plan och i enlighet med stadgandena
i förordningen den 18. Mars 1856., an¬
gående allmänna grunder för stä¬
dernas i landet regining och betyg¬
gande, samt den i öfverensstämmel¬
se dermed för Helsingfors den 7. Ju¬
ri 1875. utfärdade byggnadsordning
med deri den 20. Januari 1880. vid¬
lägna ändringar, alla åsyftande så¬
dan tomtriglaring och sådant bygg¬
nadsrätt, hvarigenom icke allenast pyd¬
lighet, renlighet; beftvexling och säkerhet
ra samma gång som de utörsta
möjliga förmåner för tomtagarene kun¬
de vinnas, utan och tillkomsten af
tränga hus och tomtu, men och träng¬
set, hvaraf natur såväl i följd af
styckning och söndring af hus och
tomter, samt gemensamt eller annan
ötjenligt nyttjande af hvarandras väg¬
gar, merar och grundmerar, som
genom tahdropp, marker, förstu, glug¬
gar, vattendrägt eller annat men för¬
ut tidit, för framtiden skulle före¬
byggas, ty och som den tidigare e¬
gare af makarne Jeremors tomt,
9
| 462939065_0031 | 462939065 |
som haft att, inom de i byggnads¬
ordningen utsätta gränser för olika
sätt att nybygga en olebygd tomt,
med omtänksamhet och förutseende
välja det för honom lämpligaste och
fordelaktigaste rätt, hvaraf gårdens
värde komme att väsentligen bero,
då bestämt sig för ett tomten så om¬
fattande byggnadssätt, som det öf¬
vanangifna, ehuru han egt känne¬
dom om att, redan enligt åberopa¬
de förordning och byggnadsordning
mot den sida af tomten, som af
honom lemnats obetyggd och hvarå
han öppnat fönster emot angran¬
sande tomt, af sistsagde tomts ega¬
re finge uppföras stenhus utmed rå¬
linien till hela dess längd, samt
att följaktligen alla de olägenhe¬
ter, hvilka af Tekläin Jefrimoin
nu öfverklagats, delois från bor¬
jan komme att förefinnas och
framdeles i ännu högre grad vo¬
re att förvänta, altså kunde der¬
ra, af bebyggaren utaf makarne
Jefremorves tomt företsedda, men
af honom för vinnande af tillfälliga för¬
delar föredragna olägenheter, af hvilka
allenstodet från Kroforsson Kihlmäns
omt, derest sådant ej redan skett, på
att Kihlman uppgifvit, både kunde
och enligt nu gällande samt tidigare
byggnadsordningar borde af tomtigaren
indamödjas genom vattnets afledan
de till närmaste gåteckanal, så myc¬
I mindre för tehtiin Jefvenion, hvil¬
ken icke försärfvat sig bättre rätt
der egensamman ställning genremot
ena grannar än den egare af tom¬
ten hade, som först behygade den
samma, grundlägga rätt till inlösen
af Professorn Kihlmans gård, som till¬
lätelse att inrätta fönster emot an¬
giansande tomt på visst afstånd
derifrån och lemna någon sida af
tember emot geannlömt obetygd, för
bättre lutvexling och dagstjus samt
såsom en ytterligare iäddnings ut¬
väg för tillfället, äfven i nu gällan¬
de byggnadsordning medgåfves gärda
gare, som ville på sitt eget äfventyr
deraf begagna sig, utan att sådant
| 462939065_0032 | 462939065 |
likväl medförde rätt till eller finge af någon i fram¬
tiden åberopas såsom stöd för inlösen af grannes tomt,
till oskäligt men för köpare af hus och tomt¬
hvarför och då förflyttning af låtusen
från makarne Jeremons tomt till
Professor Kihlmäns gård icke be¬
höfde ske, enär den, äfven der den nu
vore förlagd i boningshuset, enligt
förste Stadsläkaren i Helsingfors, Pro¬
fessorn, Doktern Wilhelm Tuokioffa
i saken afgifna utlåtande, kunde
och, jemlikt för staden gällande lygg¬
nads - och sundlutherdingar, borde
af Sehtern Jefuman göras öskad
lig för husets innebyggare genom
att till golf, väggar och lån inrät¬
tas luettat samt förses med erforder
lig befvexling, äfvensom det förebar
ra förenandet af ifrågavarande lä
gärden erfordrade särskildt tillstän¬
under vissa förutsättningar, hvilka
icke visats nu förefinnas, Stadstuf
verätten förkastat käromålet, jemte
det tektorn Jefvenen ålagts att med
tvåhundra mark hålla ifröfessorn kse¬
man ersatt för hans umgälder i
målet; och vore Sektorn jefvenem i till¬
fälle att, på anmälan, hos Rådstufva
rätten återfå sina såsom löseskilling
Rädstufvurätten nedsatta, med par¬
ternes begifvande i Föreningsbanken
förvarade penningar.
Hofrätten, under hvars pröfning
lektren Jefvenen i vädeväg dragit
målet, har genom den 28. Juni 1898. derå
gifven dom låtit vid Rådstufvurät¬
tens förenämnda utslag bero.
Uti denna Hafrättens dom har Vik¬
tern Jefvenom i underdånighet anhål¬
lit om ändring medelst ingifven deduk
tion, hvilken Professorn Kihlman i
föreskrifven ordning bemätt.
Hvad sålunda förelupit och hand¬
lingarna i målet vidare innehålla
har Kejserliga Senaten tagit i öfver
vägande; och alldenstund den omstän¬
dighet, att tektorn Jeremons tomt, hvil¬
ken i och för sig innehar betydande
vidd, är bebygd till större del än
nu gällande byggnadsordning första¬
den Helsingfors tillåter, icke utgör
laga grund för utförande af sä¬
| 462939065_0033 | 462939065 |
dan lösningstalan, som jemlikt 5. SS:
1. kap. J: B: tillkommer egare af trängt
hus och tomt, samt afseende icke
heller lagligen kan fästas derå att
tappuppgången i tektorn Jefremens
invid Högbergsgatan belägna flyge
ersprungligen inrättats utan fönster
och sedermera utan vederbörligt till
land försitti med dylika vettonde
åt Professor Kihlmans tomt, förd
skull och emedan olägenheten deraf
att vatten från Prosessoren Kihlman¬
sida tränger in på sektorn Jäfvens
lömt utredts kunna och af Kihlman
enligt byggnadsordningen jemväl be¬
afhjelas genom vattnets afledande
till närmaste gåtecknad samt teh¬
tern Jefrimen ej gittat visa, att han
eljest af Professorn Kihlmans tomt
och de derå vid tiden för det
la måls anhängiggörande upp¬
förda hus tider sådant men, som
enligt ofvanåberopade lagrum be¬
rättigar till lösen på grund af nä¬
berätt, pröfvar Kejserliga Senaten,
hvilken ej kan i förevarande mål
taga i betraktande ofvannämnda å
Professorn Kihlmans tomt under rät¬
tegången verkstälda nybyggnads arbete,
rättvist läta förblifva vid det slut,
hvari domstolarne i saken stannat;
och kännes Sektorn Jefvenoro skyldig
att med fyratio mark godtgöra Pro¬
fessorn Kihlman för hans kostna¬
der vid svarandetalans bevakande
härstädes. Det alle, som ellerbör, till
underdånig efterrättelse länder.
I Hans Kejserliga Majestäts Hoga Namn,
Dess Senat för Finland:
3. W. Kongberg Svar Gyllius
3. W: Kongberg Oscar Gytting
"Hällgenstnadt. Decem. Härads
Karl Undertskjös
12
| 462939065_0034 | 462939065 |
Den 19. Januari 1900.
uteblifven svarande, angående ersätt
ning: gifven uti Kejserliga Sena
ten för Finland och Dess Justitia De¬
partement, i Helsingfors, den 19. Janua¬
ri 1900.
Kejserliga Senaten har låtit handlin¬
garna i målet sig föredragas och af
dem, såvidt nu är i fråga, inhemtat
följande
Wid Häradsrättens i Hausjärvi, Ja
nakkala och Wånå socknars tingslag
sammanträde den 27. April 1897. har Hand¬
landen Heseloff, efter Jeremias Jaakkola
ågången stämning, anfört, att Jeremias
Jaakkola, medelst ett parterne emellan
den 30. November 1896. skriftligen upp¬
ättadt kontrakt, åtagit sig att intill
den 1. nästpåföljande Mars åt Handlan¬
den Waselar å Ois eller Lappila jernvägs¬
Bde 1. W. H. - O. G. - G. L. - A. N.
K. P.
No 34.
Pag. 222. R. D. 1898.
Hans Kejserliga Majestäts Högandernen, Finsk öfversätt¬
Dess Senats för Finland dom uti ett, påning af Kej¬
nedsatt reversionsskilling, från Åbo Hofserliga Sena¬
rätt inkommit mål emellan Bonden tens dom med¬
Jeremias Jaakkola, från Ois by i Hansföljer origi¬
järvi socken, sökande, samt Handlannala expedi¬
den i Tavastehus stad Fredja Wasoloff,tionen.
| 462939065_0035 | 462939065 |
stationer hvardra ettusen furustockar af
i kontraktet närmare bestämda dimen
sioner och till deri upptagna pris samt
i kontraktet tillika förbundit sig att,
derest han icke inom den utsatta ti¬
den fullgjorde sitt åtagande, till Wasa
loff i ersättning derför utgifva två mark
för hvarje felande stock; och som Jere¬
nias Jaakkola icke till Handlanden
Weseloff levererat mer än tvåhundra¬
tjugu stockar, har Weseloff yrkat Jere¬
mias Jaakkolas förpligtande att för de
bristande sjuhundraåttatio stockarne
till Keseloff utgifva ettusen femhundra
sextio mark med ränta.
Sedan Jeremias Jaakkola anhållit
om uppskof i målet för att komma i
tillfälle att afgifva skriftligt svaromål
deri samt målet af sådan orsak upp¬
skjutits till 1897. års höstting i tingsla¬
get, har Jeremias Jaakkola vid nästbe¬
rörda ting, i saken hörd, icke velat på
stå att han till Handlanden Waselöfj
levererat mer än det af denne uppgif¬
na antalet stockar, men anhållit att
målet blefve ytterligare uppskjutet på
det Jeremias Jaakkola måtte få rådrum
att närmare granska ifrågakomna kon¬
trakt, hvaraf han icke bekommit något af
emplar; derå och sedan Handlanden Wese¬
loff motsagt det begärda uppskofvet, Hä¬
radsrätten medelst den 1. December 1897.
afkunnadt utslag utlåtit sig och jemte
det Jeremias Jaakkolas uppskofs anhållan
af Häradsrätten icke bifallits, pröfvat rätt
vist, enär Jeremias Jaakkola icke ens på
stått att han åt Handlanden Waseloff
inskaffat ett större parti stockar än den
ne uppgifvit eller tvåhundratjugu styr¬
ken samt Jeremias Jaakkola förbundit
sig att för det bristande antalet stockar
betala två mark stycket, skyldigkänna
Jeremias Jaakkola att genast emot qvitto
till Handlanden Wesolöft erlägga för felan¬
de sjuhundraåttatio stockar ettusen femhun¬
trasextio mark jemte fem procents ränta
derå från den 27. April 1897. tills full li¬
qvid följde.
Hofrätten, under hvars pröfning Jere¬
mias Jaakkola i vadeväg dragit målet,
har genom den 30. Juli 1898. deri gifven
dom låtit vid Häradsrättens förenämnda
14
| 462939065_0036 | 462939065 |
utslag bero.
Uti denna Hofrättens dom har Jeremias
Jaakkola i underdånighet anhållit om an¬
dreng.
Hvad sålunda förelupit och handlingar
na i målet vidare innehålla har Kejserli¬
ga Senaten tagit i öfvervägande samt fin¬
ner Jeremias Jaakkola icke hafva anfört
skäl till ändring i Hofrättens ofvanberör¬
da dom, vid hvilken fördenskull kommer
att förblifva. Det alle, som vederbör, till
underdång efterrättelse länder.
Wans Kejserliga Majestäts Högadann,
Dess Senat för Finland:
S. W. Hansberg
Oscar Jylling
Gättengenskull. August Fagergl.
skauppuskull. Augusti Lysingl.
1/3dels Mantertskjöds
Den 19. Januari 1900.
Hans Kejserliga Majestäts Hoga-bom,
sa Hofrätt inkommet mål emellan.
Förstuppsyningsmannen Hjalmar Malm¬
gren och dennes hustru Anna Mar¬
garetha Malmgren samt Handelsli¬
reståndaren Johan Ulkoniemi, från
Korkalo by i Kovaniemi socken, ge¬
mensamt, sökande, och Handels före¬
ståndaren Karl Klementjeff. från
Alakylä by i Kemiträsk socken, ute¬
blifven svarande, angående förplig¬
tande att afgifva redovisning: Gif¬
ven uti Kejserliga Senaten för Fin¬
land och Dess Justitia Departe¬
ment, i Helsingfors, den 19. Januari
1900.
Kejserliga Senaten har låtit handlin¬
garna i målet Sig föredragas och af dem,
såvidt nu är i fråga, inhemtat följande:
Wid Häradsrätten i Monaniemi sockens
tingslag har Karl Klementjeff, efter Forst¬
uppsyningsmannen - Malmgren och hans
förbemälda medparter ågången stämning,
yrkat, att emedan Anna Margaretha Malm¬
fd - R. H. - C. G. - G. S. - A. N.
No 35
No 35
Såg. 230. R. S. 1898.
Dess Senats för Finland dom uti ett, Finsk öf¬
rå nedsatt revisionsskilling, från Hä¬ sättning af
rå nedsatt revisionsskilling, från Ha¬ sättning af
Kejserliga
Kejserliga
Senatens
lom i saken
medföljer
originala ex.
peditionen.
| 462939065_0037 | 462939065 |
gren och Johan Ulkoniemi, hvilka af Anna
Margaretha Malmgrens aflidne man i ett
tidigare äktenskap Handlanden Leentoj Richarda¬
noff i hans den 14. April 1892. upprättade
testamente förordnats till verkställare af te¬
stamentet och utredningsmän i boet samt,
efter Handlanden Tichanoffs frånfälle, jem¬
väl omhändertagit hans dödsbo, i denna sin
egenskap ännu icke till Karl Klementjeff,
som genom berörda testamente erhållit an¬
del i qvarlåtenskapen och den 6. April 1897.
blifvit myndig, afgifvit någon redovisning
öfver sin förvaltning af sagda dessbo, Forst¬
uppsyningsmannen Palmgren, Anna Mar¬
garetha Malmgren och Johan Ulkoniemi
måtte förpligtas att vid vite till Karl Kle¬
mentjeff aflemna sådan redovisning.
socken hörde hafva Förstuppsyningsver¬
nen Malmgren och hans medparter gen¬
målt, att makarne Matmgren och Karl
Klementjeff genom skriftlig öfverenskom¬
melse af den 14. Juli 1897. beslutet att genom
samt öfvertaga Handlandenrichanoffs
lifstiden bedrifna handelsrelse, hvarför
och då Karl Klementjeff i sin egenskap af
delegare i affaren sjelf egt taga kännedom
om boet samt detsamma i öfrigt vore af den
vidlyftiga beskaffenhet, att dess utredande än
nu ej medkunnits, Forstuppsyningsmannen
talmgren och hans medparter anhållit om
käromålets förkastande.
Derefter har Häradsrätten uti utslag, af¬
sagdt den 8. September 1897., i saken yttrat
sig och, emedan Anna Margaretha Malm¬
gren och Johan Ulkiniemi alltredan Hand¬
landen Tichanoffs död omhänderhaft dennes
qvarlåtenskap samt Karl Klementjeff uti
ofvanberörda testamente tillagts andel i sam¬
ma qvarlåtenskap, förpligtat makarne Malm¬
gren och Johan Ulkoniemi att, vid vite af
trehundra mark för dem enhvar, inom fyra
månader derefter till Karl. Klementjeff af
lemna redovisning öfver vården af bemälde
aflidnes be från dödsdagen till tiden för redo¬
görelsens afgifvande.
Hofrätten, under hvars pröfning Forst¬
uppsyningsmannen Malmgren och hans
medparter i väderäg dragit saken, har me¬
delst den 22. Juli 1898. deri gifven dem låtit
vid Häradsrättens förenämnda utslag bero,
likväl sålunda att det ålåge. Forstuppsynings¬
mannen i lälingren och hans medparter att
16
| 462939065_0038 | 462939065 |
inom fyra månader från nästnämnde dag
aflemna ifrågavarande redovisning; hvarhos
Förstuppsyningsmannen Malmgren och hans
medparter känts skyldige: att ersätta Karl Kle¬
mentjeff hans i Hofrätten hafda kostnader
med fyratiofem mark.
Uti denna Hofrättens dem hafra Forstupp
syningsmannen Malmgren och hans med¬
parter i underdånighet sökt ändring.
Hvad sålunda förelupit och handlingarna
i målet vidare innehålla har Kejserliga Sena¬
ten tagit i öfvervägande samt finner Forstupp¬
syningsmannen Matmgren och hans medpar¬
ter icke hafva anfört skäl till ändring i Hofrättens
ofvanberörda dem, vid hvilken fördenskull hemman
att förblifva, likväl sålunda att omförmälda redo¬
visning bör af dem till Karl Klementjeff afgifvas
innan den 1. nästkommande Juli samt omfatta
tiden från Handlanden Tichanoffs död till re¬
dogörelsedagen eller, för den händelse Karl Klemel¬
tjeff dessförinnan fått omhändertaga sin andel af Piehu¬
roffs qvarlåtenskap, till dagen, då sådant skett. Detal¬
le, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder.
I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn,
Dess Senat för Finland:/
1. W. Klemberg
G. Langenskråd.
Oscar Gylling
Gärdenskild. August Nybergs
Gäldegenskild. August Nybergs
/ Karl Undertsydt.
20 päivänä Tammikuuta 1900.
Keisarillisen Majesteetin Korkiassa Timarin
Kanon Suomen Senaattinsa tuomio¬
nostorahalla Viipurin Hovioikeudesta
tulleessa jutussa, jossa Kauppias
Konstantin Judin, Joensuun kau¬
pungista, Pyseiläisen Ivan Pelja¬
koffin holhoojana, on hakijana sekä
Pohjoismaiden Osakepankki kauppaa
ja toollisuutta varten, Varatuomari
William Wallenius, Kauppias Ant¬
ti Uimenen ja Kaupunginviskaali
Aleksi Hellstén, sanotusta kaupun¬
gista, saamamiehinä, ja Kaupun¬
ginviskaali Hellstén sitä paitsi toi¬
metsijämiehenä edesmenneen Kaup¬
piaan Agafon Wasiljervitsekilda.
koffin ja hänen vaimonsa Maria
Moldakoffin konkurssiin luovutetussa
resässä, poisjääneinä vastaajina ja
joka juttu koskee testamentin moitti¬
mista: Annettu Keisarillisessa Tuo¬
men Senaatissa ja Sen Oikeusvas¬
tossa, Helsingissä, Tammikuun 21.
päivänä 1900.
Keisarillinen Senaatti on Itselleen
esityttänyt juttuun kuuluvat kirjat ja
Läsnä: S. W. H. - C. G. - G. t. - A. N.
7
No 44.
Tåg. 40. R.2. 1899.
| 462939065_0039 | 462939065 |
niistä saanut seuraavat tiedot:
Sittenkun Kauppias Judin, Ivan Pol¬
jakoffin holhoojana, 6 päivänä Heinä¬
kuuta 1896 laillista valvomista varten oli
Joensuun kaupungin Raastuvanoikeudessa
ilmoittanut, että Från Poljakoffin veli, Tai¬
teilija Viktor Poljakoff vähää ennen 21 päi¬
vänä Kesäkuuta 1896 tapahtunutta kuo¬
lemäänsä oli suullisella testamentilla mää¬
rännyt että koko hänen jälkeensä jäävä
omaisuus oli lankiara Från Peljakoffille
niin ovat Pohjoismaiden Osakepankki
ja sen yllämainitut asiakumppanit, saa¬
mamiehinä, ynnä Kaupunginviskaali
Hellstén myöskin toimitsijamiehenä, edel¬
lämainitussa 6 päivänä Heinäkuuta 1896
Kaastuvanoikeudessa päätetyssä konkurs¬
sissa, Kauppias Judinille toimitetun
manuun nojalla, ilmoittaen Viktor Peljo¬
koffin äidin Maria Moldakoffen, joka
ensimäisen miehensä, Kauppias Ivan
Pöljakoffin kuoltua oli mennyt uuteen
avioliittoon Kauppias Moldakoffin kans¬
sa, olevan oikeutetun perimään Viktor
Toljakoffia, Nuastuvanoikeudessa ajana
semmoista kannetta että koskeivat rik¬
tor Peljakoffin eläessään Aron Poljukoffin
hyväksi lausumat puheet, joitten Kauppias
Judin oli katsonut käsittävän Viktor Pol¬
jakoffin viimeisen tähden, ollut tapah¬
tuneet siinä järjestyksessä kuin laissa
siädetään testamentin tekoa varten, Kaup¬
pias Judinin ylläkerrotussa tarkoituksessa
toimittama valvominen julistettaisiin mi¬
tättömäksi sekä Kauppias Moldakoffin
kenkurssipesä oikeutettaisiin haltuunsa
ottamaan Maria Moldakoffille Viktor
Peljakoffin perintönä tuleva omaisuus.
Haastuvanoikeus, jossa Kauppias Ju¬
den on turvautunut puheena olevaan,
testamenttina valvomaansa määräyksen,
ja asianosaiset vaatinut kormuusta oikeu¬
denkäyntikuluistaan, on, kuulusteltuansa
Maria Moldakoffia asiassa, jossa muu¬
ten on menetelty kuten juttukirjat lähem¬
min osettavat, 7 päivänä Maaliskuuta 1898
julistetussa päätöksessä antanut lausunten¬
sa ja katsonut kyllä selville käyneen, että
Viktor Poljakoff erityisissä tilaisuuksissa
talvella ja keväällä ennen 21 päivänä Ke¬
sukuuta 1896 tapahtunutta kuolemaansa,
osittain Tyimiehenvaimo Anna Kervisen,
| 462939065_0040 | 462939065 |
osittain Työmies Bengt Nuutisen ja esittain
Merimies Henrik Leppäsen läsnä ollessa.
oli lausunut tahtonsa olevan että hänen
jälkeensä jäävä omaisuus lankeaisi Ivan
Pöljakoffelle; mutta koska samalla eli Ei¬
teen saatettu, että nämä puhat, jotka Kaup¬
pias Judin sittemmin edellä sanotussa
holhoojaominaisuudessaan oli valvonut Viktor
Toljakoffin viimeisen tahden käsittävinä,
olivat lausutut aina Viktor Toljakoffin
ollen kahden kesken jonkun yllämainitun
henkilön kanssa, niitten edes olematta ta¬
tä tarkoitusta varten kutsuttuja, sentah¬
den ja kun Kauppias Judin ei edes ollut
voinut väittääkään että Viktor Toljakoff
ilta olisi puuttunut tilaisuutta ennen
kuolemaansa hankkia laillinen määrä¬
todistajia, jotka olisivat P. Kn 16 luvun
1 SS:ssä olevan säännöksen mukaan sanoi¬
la kertaa kuulleet hänen määräyksian
sä hänen jälkeensä jäävästä omaisuudesta,
katsoi Maastuvanoikeus ett'ei mainitulle
lauseille voitu antaa testamentin voimaa
ja vaikutusta, minkä johdosta ja samas¬
la kun. Kauppias Judinen näiden lau¬
seiden perusteella toimittama valvomi¬
nen julistettiin olevan kaikkea merkitystä
vailla, Kauppias Judinin, jonka oli ilmoi¬
tettu ottaneen haltuunsa Viktor Poljakoffin
jaamiston, tuli luovuttaa se lailliseen jähim,
sekä Maria Moldakoffille tuleva osuus, kos¬
ka se oli hänelle langennut ennen kon¬
ruissin loppua, voimassa olevan konkurs¬
sisäännen 15 SS:n mukaan, oli lankeara
ruheena olevalle konkurssipesälle; kuiten
kin saivat asianosaiset asian luatuun
nähden itse kässä kulutuksensa jutussa
Hovioikeus, jonka tutkittavaksi asian
osaiset molemmin puolin erät veteamal¬
la saattaneet jutun, on tuomiolla 21 päi¬
vänä Tammikuuta 1899 katsonut, ett vevat
Pohjoismaiden Osakepankki ja sen asia¬
kumppanit otteet esiintuoneet syytä muut¬
tää Maastuvanoikeuden vedonalaista pää¬
töstä sekä ett'ei Kauppias Judinin muu¬
toshakemuskaan antanut oiketta saman
päätöksen oikaisemiseen muun puolesta
paitsi että, koska Maria Moldakoff ei ol¬
lut Viktor Poljakoffin ainoa perillinen,
puheena oleva, testamenttina valvottu mää¬
räys julistettiin mitättömäksi ainoastaan
mikäli Maria. Moldakoffin oikeus periä
19
| 462939065_0041 | 462939065 |
Tiktor Toljakoffia sen kautta oli tullut lau¬
katuksi; minkä johdosta Kauppias Judin¬
in siis tuli luovuttaa Viktor Peljakoffin
jäämistö semmoiseen jakoon että Maria
Moldakoffin perintöosuus siitä erotettaisiin
ja jätettäisiin ennennäinitulle konkurssi.
pesälle
Tähän Hovioikeuden tuomioen on Kaup¬
pias Judin, vielämainitussa holhooja o¬
minaisuudessaan, alamaisesti hakenut muo¬
tosta.
Mitä näin on tapahtunut ja asiakirjat
sen lisäksi sisältävät on Keisarillinen Senaat¬
ti ottanut tutkittavakseen sekä katsoo ettei Kuja¬
rias Judin ole esiintuonut syytä muuttaa He¬
vioikeuden kysymyksessä olevaa tuomiota, jon¬
ka varvan asia siis jääpi. Tätä kaikki asi
anomaiset alamaisuudessa noudattakoot¬
Keisarillisen Majestäten Korkeassa Simarila,
Hänen Suomen Senaattinsa:
S. W. Kaucsel
Oscar Lillius
Gäängenskild. Dervidt kronyt
Adolf Aminoff
Tammikuun 24. päivänä 1900.
Keisarillisen Majesteetin Korknassa Nimessä,
Hänen Suomen Senaallensa tuomio, mak¬
suitta, Wäärän Kovioikeudesta tulleesen
nostajuttuun, jossa Suomen Kruunu on
hakijana sekä Itsellismies Elias Lauhan
aho, Torppari Elias Kujala ja Talolli¬
sentytär Wilhelmina Matintytär Män¬
nikkö kuin myöskin eräs Katarina
Wirtanen ja eräs Jooseppi Talolahti, jot¬
ka ovat ilmoittaneet esiintyvänsä, e¬
dellinen Itsellismies Matti Wertalan ja
Jooseppi Palolahti Eläkemies Wilho
Oinosen oikeudenomistajana, kaikki
Karstulan pitäjän Kiimingin kyläs¬
tä, vastaajina, ja joka juttu koskee
korvausta: Annettu Keisarillisessa
Suomen Senaatissa ja Sen likensosas
tossa, Helsingissä, Tammikuun 24. päi¬
vänä 1900.
Keisarillinen Senaatti on Itselleen esi¬
tyttänyt juttuun kuuluvat kirjat ja niis
tä saanut seuraavat tiedot:
Sittekun Kihlakunnanoikeus siinä kä¬
räjäkunnassa, jonka aikanaan muodesti¬
vat Saarijärven pitäjä sekä Karstulan ja
Uuraisten silloiset kappeli seurakunnat,
Lämä: M H. - ÖG. - H. B. - G. L.
Ait.
No 68.
Sivu 214. R. D.
1898.
| 462939065_0042 | 462939065 |
Kruununnimismies Johan Flinkmanen, ur¬
kansa puolesta, siitä tekemästä vaatimuk¬
sesta, ei ainoastaan päätöksellä Joulukuun
3. päivältä 1877., muun muassa, oli julista
vit kaksisataa seitsemänkymmentäneljä
Elias Laukanahon, kaksisataa kahdeksan¬
kymmentäneljä Wilhelmina Maunikon e¬
lesmenneen isän Matti Mannikon eläes¬
aän sekä sata kahdeksankymmentäyksi Mat¬
ti Wertalan ja Elias Kujalan yksissä neu¬
voin talvella vuonna 1875. Kruunulle pi¬
lätetyiltä, mutta lohkaisemattomilta kyl¬
kymailta Kiimingin jakokunnassa ensik¬
simainitussa kappeli seurakunnassa tu¬
valtomasti hakkaamaa sahatukiksi kol¬
raavaa puuta, mitkä Kruununnimismies
Flinkman Maaliskuun 31. päivänä 1876.
oli takavarikkoon ottanut ja jotka sit¬
temmin olivat huutokaupalla myydyt,
menetyiksi sekä niistä karttuneen huu¬
tokauppahinnan lankeavaksi Kruunulle,
kuin myöskin Joulukuun 10. päivänä 1880.
jutistamassaan päätöksessä, minkä Kesä¬
rillinen Senaatti päätöksellä 14. päivältä
Huhtikuuta 1882. on jättänyt vieraansa,
muun muassa, luominut sata kolmekym¬
mentäseitsemän Talollisen ylläsanotusta
Kiimingin kylästä Taavetti Siitipään mai¬
nittuna talvena sanotuilla kytkyinäiltä
tuvattomasti hakkaamaa ja Kruununni
mismies Flinkmanin sittemmin edellä
sanottuna Maaliskuun 31. päivänä 1876
myöskin takavarikkoon ottamaa puuta
menetyiksi sekä niistä toimitetussa
myynnissä huutokaupata karttuneen
ruutokauppasumman tulevan Kruunulle
ovat Elias Laukanaho, Matti Wirtala, E¬
lias Kujala, Wilhelmina Männikki ja
Vilho Oinonen, viimeksimainittu Taavetti
Siitipään oikeudenomistajana, Suomen
Kruunulle toimitetun haasteen nojalla,
Karstulan pitäjän käräjjäkunnan Kihla¬
kunnanoikeuden istunnossa Maaliskuun
9. päivänä 1892. vaatineet, että koska Kruu¬
nunnimismies Flinkman sanotussa taka¬
varikkotilaisuudessa, yllämainitun tuk¬
kimäärän lisäksi, ilman laillista syytä
oli takuvarikkoon ottanut tuhat kak¬
sisataa kuusi sahatukkia, mitkä Elias
Laukanaho, Matti Wertala, Elias Kujala,
Tavetti Tutipää ja Matti Männikkö oli
vat hakatneet metsästä, joka, senjälkeen
| 462939065_0043 | 462939065 |
kun sanotut hylkymaat kesällä 1891.
olivat lohkaistut, oli havaittu kuuluvak¬
si Elias Laukanahon, Matti Wertalan, Mat¬
ti Männikön ja Taavetti Tutipään omis¬
tamiin Laukanahon, Wirtalan, Männikön
ja Tutipään verotaloihin useinmainitus¬
sa Kiimingin kylässä, sekä, sittekun kaik¬
ki takavarikkoon otetut tukit olivat
huutokaupalla myydyt, Waasan läänin
rahastoon toimittanut karttuneen huuto
kauppasumman kuusituhatta sata yh¬
deksankymmentäkahdeksan markkaa seit¬
semänkymmentäviisi penniä, siitä kuin
minkin poisluettua takavari kon- ja huuto
kaupankustannukset viisisataa yhdek¬
sänkymmentäkahdeksan markkaa seit¬
semänkymmentäviisi penniä, Kruunu
velvotettaisiin sen hyväksi siten tulleista
viidestätuhannesta kuudestasadasta mar¬
kasta Elias Laukanaholle ja hänen asia¬
kumppaneille Kihlakunnanoikeudessa
jaettavaksi heidän keskenään maksa¬
maan yllämainittujen tuhannen kah¬
lensadan kuuden sahatukin huutokaup¬
rahintaa vastaava määrä, jota paitsi
Elias Laukanaho asiakumppaneineen o¬
vat vaatineet korvausta oikeudenkäynti¬
kuluistaan asiassa.
Tämän kanteen johdosta on Kruunun
puolesta väitetty, että kaikki ne puut, joista
huutokaupassa saatu hinta oli lähetetty
läänin rahastoon, olivat julistetut menet e¬
tyiksi, minkä vuoksi ja kun Kruunun ei
olisi vastattava siitä, jos Kruununnimismies
Tinkman oli Elias Laukanaholta ynnä
muilta edellämainituilta henkilöiltä taka¬
varikkoon ottanut enemmän tukkoja, kuin
mitä oli tuomittu menetetyiksi, Kruunun
puolesta on pyydetty kanteen hylkäämis¬
tä.
hetussa niin meneteltyä kuin kirjat
osottavat, on Kihlakunnanoikeus päätök¬
vellä 5. päivänä Lokakuuta 1877 lausunut
tä koska Kruununnimismies Flinkman,
sen mukaan kuin hän aikanaan oli il¬
mottanut, virkansa puolesta oli vieläsa¬
nottuna Maaliskuun 31. päivänä 1876. ta¬
kavarikkoon ottanut kaksituhatta kaksi
sataa kaksikymmentäyksi kappaletta E¬
lias Laukanahon, Matti Kertalan, Elias Ku¬
jalan, Taavetti Tutipään ja Matti Männi
kon puheenalaisilta kytkymailta hakkaa¬
22
| 462939065_0044 | 462939065 |
mia sahatukkoja sekä jättänyt niistä
huutokaupalla tulleen hinnan viisitse¬
hatta kuusisataa markkaa Waasan lää¬
rinrahastoon, mutta Kruunun puolesta,
jonka oikeuden valvomiseksi Kruunun
rimismies Flinkmanin ylläkerrotut loi¬
nenpiteet olivat tapahtuneet, ei oltu voi
tu näyttää, että sanottuja tukkeja olisi
julistettu menetetyiksi enemmän kuin
viisisataa yhdeksänkymmentäkaksi kap¬
paletta, sentähden ja kun Elias Laukan
aholle, Matti Wertalalle, Elias Kujalalle.
Wilhelmina Männikölle ja Wilho Oinosit
le, jolle viimemainitulle Taavetti Siitipää
oli siirtänyt kannevikeutensa asiassa,
niin ollen, oli kysymyksessäolevasta hin¬
nasta tuleva se osa, joka, kun jokainen
tukki pidettiin yhdenärvoisena, suhteel¬
lisesti lankesi menetetyiksi julistamatta
jääneiden tuhannen kuudensadan kah¬
denkymmenenyhdeksän tukin osaksi, tut¬
ki Kihlakunnanoikeus oikeaksi velvot¬
taa Kruunun, kuittia vastaan, Elias Lau¬
kanaholle ja hänen äskenmainituille
asiakumppanvilleen heti suorittamaan
mainitun osan hinnasta neljätuhatta
sata seitsemän markkaa kolmekymmentä
neljä penniä sekä viidelläsadalla mar¬
kalla korvaamaan Elias Laukanaholle
ja hänen asiakauppaneilleen heidän
oikeudenkäyntikulunsa asiassa.
Hovioikeus, jonka tutkittavaksi asia¬
oli Kruunun puolesta pidätetyn vedon
nojalla saatettu, on tuomiolla Heinäkuun
22. päivältä 1898. antanut lausuntonsa asi
assa, ja mikäli siitä nyt on kysymys¬
katsonut, ettei Kruunu ollut esiintuonut
syytä muussa kohden muuttaa Kihla¬
kunnanoikeuden päätöstä, kuin että kos¬
ka Kruununnimismies Flinkmanin taka¬
varikkoon ottamat kaksituhatta kaksi
sataa kaksikymmentäyksi tukkia, mikä
li asiakirjoista voitiin havaita, oli saatu¬
tuhannesta viidestäsadasta yhdeksästäkym¬
menestä kaadetusta puusta ja näistä puis¬
ta tuhat viisitoista oli julistettu Kruu¬
nulle nimitetyiksi, se korvaus, minkä Kruu¬
nu oli velkapää vastapuolilleen suoritta
maan, oli luettava viidestäsadasta seit¬
semästäkymmenestäviidestä puusta tahi
kahdeksastasadasta kolmesta tukista ja,
Kihlakunnanoikeuden päätöksessään
23
| 462939065_0045 | 462939065 |
tukkien arvon laskamista varten mää¬
räämäin perusteiden mukaan, siis te¬
ki kaksituhatta kaksikymmentäviisi
markkaa kuusitoista penniä, joten muu
tettuna Kihlakunnanoikeuden päätös
muissa kohdin oli jäävä voimaansa.
Hovioikeuden tuomioon on Kruunun
puolesta anottu muutosta tänne toi¬
mitetulla perustelmalla, johon Elias
Laukanaho, Elias Kujala, Wilhelmina
Männikkö, Katarina Wirtanen ja Joo
seppi Talolahti sitten ovat säädetys
sä järjestyksessä vastauneet
Mitä näin on tapahtunut ja a¬
siakirjat sen lisäksi sisältävät on
Keisarillinen Senaatti ottanut tutkitta
väkseen ja katsoo ettei Suomen Kruunun
puolesta ole esiintuotu syytä muuttaa
Kovioikeuden päätöstä, jonka varaan
sentähden ja koska Elias Laukana
ho ynnä hänen asiakumppaninsa omt
oihen tyytyneet asia jääpi; minkä ehos¬
sa Kruunu velvotetaan suorittamaan E¬
lias Laukanaholle ja hänen asiakumppa¬
neilleen maksut heidän kappaleestaan tä¬
tä Keisarillinen Senaatin tuomiota kuu¬
dellakolmatta markalla. Tätä kaikki
asianomaiset alamaisuudessa noudatta
koot.
Keisarillisen Majesteetin Korkeassa Nimessä,
Hänen Suomen Senaattinsa:
1. W. Hamberg Þ 1. och Kjellung
Herr. Börenius. Gillegiuskiats
24.
| 462939065_0046 | 462939065 |
Tammikuun 24 päivänä 1900.
Keisarillisen Majashelm Korhassa Kinnari,
Tänen Suomen Knuullinsa tuomio maksuit¬
ta Wiipurin Korioikeudesta tullassa nostaja
lussa, jossa Talollinen Kustaa Ratto, Män¬
tyharjun pitäjän Lahnaniemen kylästä,
on hakijana ja Torppari Juhana Huhti¬
ainen, saman pitäjän Toinolan kylästä,
poisjääneenä vastaajana, ja joka juttu kos¬
ku maan luovuttamista: Annettu Keisa¬
rillisessa Suomen Senaalissa ja Sen Oi¬
keusosuslissa, Helsingissä, Tammikuun 24
päivänä 1900.
Keisarillinen Senvulle on Itselleen esityt¬
tänyt juttuun kuuluvat kirjat ja niistä saa¬
nut seuraavat tiedol
Mäntyharjun pitäjän käräjjäkunnan Kih¬
lakunnanoikeudessa on Kustaa Ralto, hvartan
myalle lausunut, että Noitto oli kauppakir¬
juttu Syyskuun 22 päivänä 1851 äidiltänsä
Anna Tarkiaiselta ostanut Lempi nimisen
perintöluontoisen neljänneksen Senkerin ta¬
loa Amainitussa lahnunainen kylässä; ja
koska Juhana Huhtuunen piti Kullusvun
sanottuun tilaan kuuluvien Järventausmaan
ja Sikusaaren palstoja on Noitte vaatinut
Kuktioista velvotettavaksi jättämään mai¬
Och dess - S.V - 48 - Rb.
SS 69
Pag 269. Rl. D,1898
| 462939065_0047 | 462939065 |
oitut palstat Noiton vapaasti käyteltäviksi¬
Juhana Kahtiaisen, asiasta kuulustettuna,
vistustettua Kustaa Noiton ylläkerrottua vaati¬
musta, on Kihlakunnanoikeus päätöksellä So¬
lakuun 22 päivänä 1877, mainitsemistuun syistä,
lyljännyt Raiton kanteen
Hovioikeus, jonka tutkittavaksi Kustaa Roit¬
to on ostanalla saattanut usein, on tuomiolla
Syyskuun 24 päivänä 1898 lausunut että, koska
Noitto oli juttua käsiteltäessä Kihlakunnan
oikeudessa ilmottunut että Anna Tarkiainen,
ennenkuin hän oli Reitolle myynyt puheen¬
alaisen talonosan, oli tilalle henkilölle myy¬
nyt kysymyksessä olevat maapalstat ja että
Juhana Huhtiainen oli sitten ostamalla
suunut ne, sentähden, ja kun Kustaa Neitte
a ollut voinut och väittää että se luonetus¬
välipuhe, jolla Anna Turkainen oli luo¬
punut sanottujen maapuldigen omistusoikeu¬
desta, ja muut niistä palstoista sittemmin
tehdyt sopimukset olivat peräytyneet till min
ten Boittoon nähden kadottaneet niilla tar¬
kotetun pätevyden sekä myöskään että Huh¬
tillinen oli muullu tärän meneltänyt rii¬
danalaisten maapalstojen pitämysoikeuden, Lo¬
vioikeus jätti asian sen loppupäätetmän va¬
raan, johon Kihlakunnanoikeus oli päätök¬
sessään johtunut, ollen Kustaa Roitolla kui¬
tenkin valta, ellei maapalstoja lain säätä
mässä ajassa ja asianmukaisessa järjestyksessä
olettu emätilasta erillan, vastädes asianomais¬
ta vastaan ajan sitä kannettu maapalstojen
omistusoikeudesta, johon ehkä oli syytä
Hovioikeuden tuomion on Kustaa Antto
alamaisesti anonut muutosta
Mitä näin on tapahtunut sekä asiakir¬
jat sen lisäksi sisältävät on Keisarillinen
Knuutti ottanut tutkittavakseen ja katso ett
ei Kustaa Roitto ole esiintuoneet syytä muut
taa Hovioikeuden ylläkerrottua tuomiota, jon¬
ka varaan asia siis jääpi Tätä kaikki asian¬
omaiset alamaisuudessa noudattakol¬
Keisarillisen Majistulin Korkeava Simessä,
Hänen Ruomen Senaattinsa
A: af Nyberg. Isak Fellman.
A: af Nyberg. Isak Fellman.
Lindvig Conberg. Richard Idutam.
Lindvig Conberg. Richard Idutam.
kaksi karmen.
16
| 462939065_0048 | 462939065 |
Den 31. Januari 1900.
I Hans Kejserliga Majestäts Hoga Sum,
egaren Jämes Edvard Salvesen, från
Jyväskylä socken, tillstädeskommen,
och Bonden Otto Niskanen, från Pih¬
tipulas by i Tihtipudas socken, ute¬
blifven svarande, angående rätt till
skografverkning: Gifven uti Kejser¬
liga Senaten för Finland och Dess
Justitie Departement, i Helsingfors,
den 31. Januari 1900
Kejserliga Senaten har låtit handlin¬
garna i målet Sig föredragas och af
dem inhemtat följande:
Wid Häradsrätten i Tihtipudas sockens
tingslag har Kyrkoherden Gummerus,
efter Sägegaren Salvesen, i hans före¬
nämnda egenskap, och Otto Niskanen
ågången stämning, yrkat att, emedan
Otto Niskanen, såsom egare af Kyrko¬
Bde S.V. H. - C. G. -G.S. - Ant.
27
No 94.
Såg. 159. R. S. 1898.
Dess Senats för Finland dom uti Finsk öfver¬
ett, på nedsatt revisionsskilling, från rättning af
stava Hofrätt inkommit mål emellan Kejserliga
Kyrkoherden i Tihtipudas försam. Senatens
ling Alexander Gummerus, sökande, dem i saken
samt Dispenenten för sågbelaget medföljer och
"Tre Finland Herr Company" Tåg. ginala e¬
ditionen.
| 462939065_0049 | 462939065 |
herden Gummerus numera tillhöriga ett
sextondedels mantal af Hiluniemi skatte¬
hemman No 26. i berörde by, genom kon¬
trakt af den 6. Oktober 1887. emot en köpe¬
skilling af tvåhundra femtio mark till be¬
laget " Tre Finland Bond Compangi för¬
sålt alla å ett i sagda kontrakt närmare
bestämdt, hemmanet underlydande skogs¬
skifte växande furu - och granträd, som
obarkade vid nio alnars höjd fylde åtta
tum och derutöfver i diameter, att öfver¬
kas under tjugu års tid från berörde
dag, men Otto Tiskanen icke varit lag¬
ligen berättigad att försälja ifrågakomna
träd, enär Heiluniemi hemman vore
dess intressenter emellan oklufvet och rå¬
rande skog såsom älster af fastighet ic¬
ke kunde utgöra särskildt föremäl för
köpeaftal, som vore för tredje man hin¬
dande, omförmälda kontrakt måtte, var
hinder af den inteckning, som till säker¬
het för kontruktets bestånd utverkats, upp¬
häfvas och Kyrkoherden Gummerus till¬
erkännas den rätt till hemmanets skog,
som honom lagligen tillkomme; och här¬
Kyrkoherden Gummerus förklarat sig
villig att i sådan händelse till nämnda
bolag utgifva det af belaget för omorda¬
se träd till Otto Niskanen erlagda fri
set tvåhundra femtio mark.
I saken hörde, hafva Piaponenten Tal¬
vesen och Otto Niskanen framhållit, den
förre, att Heiluniemi ett åttondedels man¬
tals skattehemman väl vore dess egare
emellan oklufvet, men att egaren af an¬
dra hälften af hemmanet Bonden Paul
Kananen jemväl försålt skog från sin
andel och att Kyrkoherden Gummerus,
så han den 20. Januari 1893. tillhandlat
sig sin egande hälft af samma hem¬
man, underrättats om att ifrågakomna
träd vore till bemälda belag försålda,
samt Otto Niskanen, att förberörda ken¬
trakt af den 6. Oktober 1887. blifvit vid
hemmanets försäljning till Kyrkoherden
Gummerus för denne uppläst och den
i kontraktet omförmälda skogen uttryck
ligen undantagen från hemmansköpet,
och hafva Dispenenten Salveren och
Otto Niskanen på dessa grunder anhål¬
lit om käromålets förkastande, hvarhos
Pisponenten Salvesen förbehållit sig rätt
18
| 462939065_0050 | 462939065 |
att emot Kyrkoherden Gummerus få sär¬
skildt utföra det ansvarspåstående, hvar
till dennes i saken utförda talan kunde
gifva anledning
Efter det Kyrkoherden Gummerus derå
påstått Dispenenten Salvesens fällande
till ansvar för det denne i sitt skriftte¬
gen afgifna svaromål kränkt Kyrkoher
den Gummerus samt sakegarene å inne¬
sidor tagit i anspråk ersättning för si¬
na kostnader i målet, har Häradsrätten
medelst den 3. April 1897. afsagdt utslag
förklarat utredt vara, att sagbolaget Tho¬
Finland Hand lempany" genom kontrak
af den 6. Oktober 1887. för en köpeskilling
af tvåhundra femtio mark utaf Otto Mi¬
kanen köpt omordade träd att öfverkas
under tjugu års tid, räknad från sist¬
berörda dag, samt att Kyrkoherden Gum¬
merus sedermera medelst afhandling af
den 20. Januari 1893. för ett pris af ettu
sen mark tillhandlat sig Otto Niska¬
nens egda andel af förenämnda hem¬
man med alla de förmåner, som der¬
till hörde eller framdeles kunde delsom
ma tillvinnas; men emedan Otto Nis¬
kanen vid öfverlätelsen af hemmanet för
styrkoherden Gummerus uttryckligen till
kännagifvit, att omförmälda stockskog ti¬
digare vore försåld och icke inginge i hem¬
mansköpet, samt inteckning till säkerhet
för ifrågavarande kontrakts bestånd vid den
tid Kyrkoherden Gummerus blifvit egare
af hemmanet varit i detsamma faststäld
äfvensom Kyrkoherden Gummerus erkänt,
ett han afvetat kontraktet, ty och då den
omständighet, att Heiluniemi hemman
var oklufvet, så mycket mindre verkade
å saken, som Kyrkoherden Gummerus
icke gittat bestrida, att skog försålts jem¬
väl från Paul Kananens andel af hem¬
manet, samt genom omförmälda ken¬
trakt icke sjelfva det jordemräde, hvarå
skogen befunne sig, utan endast en del
af den derå växande skogen öfverlåtits,
har Häradsrätten funnit berörda kontrakt
såsom icke stridande mot lag, vara för
Kyrkoherden Gummerus bindande samt
förty och enär den försålda skogen så¬
lunda icke hörde till de förmåner, som
utföljde hemmansköpet, förkastat käro¬
målet; och jemte det Pespenenten Sal¬
20
| 462939065_0051 | 462939065 |
vesen berättigades att särskildt mot Kyr¬
bokorden Gummerus utföra det ansvars
rästående hvartill han möjligen kunde
finna förevarande sak gifva anledning,
samt Kyrkoherden Gummerus yrkande
om Dispinenten Salvesens fällande till
ansvar för förelämpning vid sådant för
hållande för den gången lemnades utan
afseende, har Kyrkoherden Gummerus
ålagts att till Dispenenten Salvesen och
Otto Niskanen i godtgörelse för deras kost¬
nader i målet, utgifva, åt den förre åtta¬
tio och åt Niskanen åtta mark.
Hefrätten, under hvars pröfning Kyr¬
koherden Gummerus i väderag dragit må¬
let, har genom den 24. Maj 1898. deri gif¬
ven dem låtit vid Häradsrättens förenämn¬
da utslag förblifva, jemte det Kyrkoher¬
den Gummerus ålagts att med femtio
mark ersätta Piiponenten Salvesen för
dennes umgälder uti Hofrätten.
Uti denna Hafrättens dem har Kyr¬
koherden Gummerus i underdånighet an¬
hållit om ändring medelst ingifven de duk
tion, hvilken disponenten Salvesen i Jo¬
reskrifning ordning bemött.
Hvad sålunda förelupit och handlin¬
garna i målet vidare innehålla har
Kejserliga Senaten tagit i öfvervägande;
och alldenstund af hvad i målet förelupit
framgår, att Otto Niskanen och Kyrko
herden Gummerus vid det dem emellan
den 20. Januari 1893. skedda köp angå¬
ende halfva Heikiniemi skattehemman
beggesides förutsatt att ifrågakomna emel¬
lan Otto Niskanen och aktiebolaget "The¬
Finland med Company i ingångna af¬
verkningskontrakt, som blifvit i lägenhe¬
ten intecknadt och om hvars innehåll hem¬
merus jemväl vid köpefullfället erhållit
upplysning, skulle fortfarande förblifva
gällande, fördenskull och enär Kyrkoher¬
den Gummerus sålunda godkänt, att nämn¬
da belag finge tillgodonjuta sin öfverk¬
ningsrätt, hvilket godkännande måste
anses lika giltigt, som om det afgifvits
emedellast till bolaget, samt den omstän¬
dighet att Heiluniemi hemman vid för¬
berörda kontrakts ingående varit dess e¬
gare emellan edeladt icke, på Kyrko¬
herden Gummerus talan, kan föranleda
kontraktets upphäfvande, pröfvar Kejser¬
30
| 462939065_0052 | 462939065 |
liga Senaten rättvist låta bero vid det slut,
hvari domstelarne i hufvudsaken såsom och
beträffande rättegångskostnaden stannat
Sidkommande åter Kyrkoherden Gummeris
i sammanhang med detta tvistemål emot
Pisponenten Salvesen väckta ansvarspåståen.
de finner Kejserliga Senaten skäl ej heller här¬
utinnan vara af Nyrkoherden Gummerus an¬
förda till ändring i domstolarnes åtgärd, hvari
genom Gummerus anvisats att berörda påsta
ende särskildt i laga ordning fullfölja, hvar
för vid Hofrättens dem jemväl i denna del hem¬
mer att bero, sålunda likväl att Nyrkoherden
Gummerus eger utföra denna sin talan obere¬
ende deraf huruvida Dispenenten Salvosen väl¬
ker det af honom mot Kyrkoherden Gummerus
förbehållna åtal eller icke
I öfrigt eger den af Disponenten Salvesen
fordrade ersättning för hans härstädes i sa¬
ken hafda kostnader icke rum. Det alle, som
vederbör, till underdånig efterrättelse länder.
I Hans Kejserliga Majestäts Hoga Sann,
Dess Senat för Finland/:
S. W. Hauberg
Den 1 Sytning
G. Lauppuskiaet Anmod. Nytens
G. Lauppuskiaet Anmod. Nytens
Karl Stondertskjöd
Den 31 Januari 1900
Hans Kejserliga Majestäts Hägutämn¬
Oss senats för Finland dom uti ett,
på nedsätt reverskilling, från Åbo
Hofrätt inkommit mål emellan Spar¬
banken i Brahestad, sökande, samt
under rättegången aflidne Postsprar¬
banksbokhållaren Edvard Löfbergs upp¬
gifne rättsinnehafvare, hans moder To¬
fie Löfberg samt systrar Bertha
Löfberg och Hanna Lillbjeff, uteblef¬
ne svarande, angående fordran: Gif¬
ven uti Kejserliga Senaten för
Finlund och Dess Justitte Depar
tament, i Helsingfors den 31 Januari
1900.
Kejserliga Senaten har låtit
handlingarna i målet Sig föredragas och
af dem inhemtal följande:
Till Rådstufvurätten i Helsingfors uti
hvilken stad Edvard Löfberg i lifstiden
varit bosatt, har Sparbanken i Brahe¬
slad, på Edvard Löfberg ågången stäm¬
ning, anfört, att Edvard Löfberg den 9.
Februari 1891 jemte tre andra personer
teknat sig, en för aller och alla för en,
i profrieborgen för betalningen af det lån¬
6° A. af N. F. S. C. R. I¬
No 95.
Pag 232 R. D. 1898
| 462939065_0053 | 462939065 |
stort 3500 mark, jemte derå utfäst sex
procents ränta, hvilket för tiden tjenst¬
förrättande Registratorn i Poststyrelsen
Gustaf Fredrik Virpi erhållit från sag¬
da sparbank emot skuldsedel af den 7
i samma Februari månad; och har Spar¬
banken yrkat att Edvard Löfberg motte
förpligtas att i grund af denna sin
borgen till Sparbanken utgifva skuldse
delns innehåll 3500 mark jemte derå
från den 1. Januari 1896 upplupen
ogulden ränta äfvensom ersätta Sparlan¬
ken rättegångsungälderna i målet.
I saken hörd har Edvard Löfberg
genmält, att bland hans medborgesman¬
befunnit sig Sjökaptenen Fredrik Björk¬
qvist, hvilken kort efter det borgesförbu¬
delsen af honom ingålls aflidit. Och eme¬
dan Sparbanken tillåtit Sjökaptenen för
Virfeis hustru Sofia Kirpi att uti en af
henne å Sjökaptenen Kapis vägnar den
8 November 1891 undertecknad förbindels
se ikläda honom i Sjökaptenen Björk¬
qvists ställe enahanda borgen för omai¬
dade lån som Björkqvist för detsamma
ingått, utan att Sofia Kerpi varit dertill
befullmäktigad; ty och då Edvard Löf¬
berg icke gifvit sitt godkännande dertill,
att Sjökaptenen Björkqvists löftesmanna¬
ansvarighet i omförmäld måtto iklädts
Sjökaptenen Pirpi, har Edvard Löfberg
ansett sig vara fri den af honom för
mordade lån ingångna borgesförbindel¬
sen samt yrket att Sparbankens talan
blefve förkastad och Edvard Löfberg godt
gjord för sina umgälder i målet.
Sedan Sparbanken bemäll Edvard
Löfbergs genmäle har Rådstufvurätten
genom utslag den 27. Oktober 1897 ut¬
låtit sig i saken och på upptagna skål
ålagt Edvard Löfberg att emot om¬
händerfående af originala skuldsedeln,
behörigen qvitterad, genast till Sparban¬
ken i Brahestad utbetala skuldsedelns
innehåll tretusen femhundra mark med
sex procents årlig ränta derå från den
1. Januari 1896 tills full betalning
följde; hvarhos Edvard Löfberg skyl¬
digkänts att med sjuttio mark eräät¬
ta bemälda Sparbank dess umgälder
i målet.
Hofrätten, under hvars pröfning
32
| 462939065_0054 | 462939065 |
lofie och Berthu Löfberg samt Hanna
"Idelikejeff efter Edvard Lofbergs emeller¬
tid inträffade död, på vad, erlagdt af
denne sistnämnde, dragit målet, har
medelst dom den 25 Juli 1898 yttrat sig
deri, och emedan Sparbanken i Brahestad
icke, såsom densamma måste anses
hafva ålegat, gittat antingen genom upp¬
tande af Sjökaptenen Pispis för Sofia
Kapi utfärdade fullmakt eller eljest visa
det Sofia Korpi varit af sin bemälde
man befullmäktigad att, på sätt som
skett, å hans vägnar ikläda sig den af
henne ingångna borgen för omförmälda
lån samt Edvard Löfberg icke finge an¬
tagas hafva med sitt å skuldsedeln
tecknade godkännande af Sjökaptenen
Kipi såsom medborgesman afsitt ut¬
tala vidare än att Edvard Löfberg u¬
he hade något att med hänsigt till
Sjökaptenen Pispis vederhäftighet innan
da emot dennes öfvertagande af ifrå¬
gakomna borgesansvarighet; ty och
alldenstund Edvard Löfberg icke vid
sats ens hafva varit i tillfälle att ofvan¬
tyga sig om att Sofia Kipi behörig
gen befullmäktigats till omordade borgens
ingående å Tjokaptenen Sirpis vägnar;
fördenskull och då vid sådant förhållan¬
de Sjökaptenen Björkqvists rättsinnehaf¬
vare fått blifva Björkqvists ingångna
borgesansvarighet för lånet qvitt utan att
annan behörigen godkänd borgesman styrkts
hafva inträdt i Björkqvists ställe i ansva¬
ighet för lånet, har Hofrätten pröfvat
rättvist, med ändring af Rådstufvurättens
utslag, jemlikt 2. SS: i förordningen den
34 Februari 1873 angående närmare be¬
stämmande af löftesmans ansvarsskyldig¬
get, befria Edvard Löfbergs rättsinne¬
hafvare Sofi och Britha Löfberg samt
Hanna Lepibojeff från gäldandet af
mer utaf sagda lån jemte ränta an
hvad som af detsamma skulle efter
hufvudtalet belupit sig på Edvard
Löfberg, eller säledes fjerdedelen deraf;
hvadan Sofia Löfberg och hennes med¬
parter, i deras meranämnde egen¬
skap, af Hofrätten ålagts att, gemen¬
samt eller den af dem som tillgång
egde, till Sparbanken i Brahestad
utgifva, emot qvitto åttahundra sjut¬
33
| 462939065_0055 | 462939065 |
tiofem mark jemte sex procents årlig
änta derå från den 1. Januari 1896.
tills full betalning skedde, hvaremot
bemälde Spärbankes dautöfver sträckta
kraf af Hofrätten underkänts såsom obe¬
fogadt; med hvilken ändring i Rådstuf
varättens utslag dervid beträffande rätte
gångskostnaden i nästbemälde Rätt, uti
hvilken del skäl till rättelse icke fö¬
rebragts, fått förblifva, jemte det Spa¬
lankens anhållan om godtgärelse för
dess i Hofrätten hafda umgälder
vid sådan utgång af målet lem¬
nats utan afseende.
Uti denna Hofrättens dom
har för Sparbanken i Brähl
stad i underdånighet sökts
ändring.
Hvad sålunda förelupet samt
handlingarna vidare innehålla ho¬
Kejserliga Senaten tagit i
öfvervägande och finner Sparlan
ken i Brahestud icke hafva års
fört skäl till ändring i Röy
rättens ofvanberörda dom, vid
hvilken förty kommer att Jo¬
kuten Karinen
blifva. Det alle, som vederbör, till un¬
dördning oftenättelse länder¬
Hans Kejserlige Majestäts Högde Sann
Dess Sonat för Finlands
A. af Nyliois
Isak Fellman
Linders Stenberg, Richard Lönsömi.
38.
| 462939065_0056 | 462939065 |
No 9.
Pag. 224. R.D. 1898.
Till Senats för Finland dom uti ett, Finsk öfver¬
utan erlagda afgifter, från Wasa Hof-sättning af
rätt inkommit revisionemål emellan Kejserliga
ran Kejserliga
Thomakaren Thomas Bergenstedts hu Senatins dom
ten Rajsa Bergenstedt, från Kan-medföljer ori¬
medföljer och
delionen.
Den 1. Februari 1900.
I Hans Kejserliga Majestäts Aiga Namn,
bava by i Kauhava socken, sökan¬
de, samt skräddaremästaren Eu¬
staf Rautamäki och Bondesonen Ja¬
kob Wilhelmsson Pelkola, från sam¬
me by, uteblifne svarande, angående
eganderätten till särskilda byggna¬
den Silfver uti Kejserliga Senaten
för Finland och Dess Justitia Depae
tement, i Helsingfors, den 1. Februari
1900.
Kejserliga Senaten har låtit handlin¬
tima i målet Sig föredragas och af
dem inhemtat följande:
Sedan en å Autio hemmans mark
i ofvannämnde Kauhava by befintlig
stuga med dertill hörande uthus, i om
Kajsa Bergenstedt genom äktenskaps¬
förord förbehållit sig till enskild ego,
tagits i möt till gäldande af Hans
landen i Nikolaistad Tuomas San¬
Gde F. H. A. - O. S. - A. B. - 3. F.
Tit. etse
| 462939065_0057 | 462939065 |
ells hos makarne Bergenstedt egande
fordran, utgörande jemte utsöknings¬
kostnader tvåhundra femton mark sex¬
tiofem penni, samt dessa byggnader
den 11. Januari 1874. sålts å exekutin
auktion och för en köpeskilling af tu¬
hundra sjuttio mark inropats af Ja¬
kob Pelkola äfvensom denne sederme
ra föryttrat desamma åt Gustaf Han¬
tamäki, hafra Thomas och Kajsa An¬
genstedt, efter stämning å Gustaf Kau¬
tamäki, vid 1895. års lagtima höstting
i Kauhava sockens tingslag utfört så¬
dan talon, att emedan makarne ma¬
genstedt, efter det omförmälda utmäl
ning vidtagits, med Jakob Pelkola träf¬
fat aftal, att denne, åt hvilken må¬
kaina Bergenstedt utfärdat en tre år
derefter till inlösen förfallen skuldse¬
del å trehundra mark, skulle beta¬
la Handlanden Januels fordran hos
makarne Borgenstedt och sig till säker¬
het å den blifvande exekutiva och
tionen inropa de i mät tagna bygg¬
naderna, utan rätt för Pelkola att
före skuldsedelns förfallotid afyttra d¬
samma samt Gustaf Rautamäki, då
han köpt byggnaderna af Pelkola, egt
kännedom om att denne saknat beso¬
genhet att sälja dem, det emellan den
sistbemälde och Jakob Pelkola ingång¬
ra köpet måtte upphäfvas och Hauta
mäki förpligtas att till makarne Bon¬
genstedts fria förfogande genast af¬
träda ifrågavarande byggnader af
vensom godtgöra dem kostnaderne
å rättegången.
Efter det jemväl Jakob Pelkola ge¬
nom kungörelse i Finlands officiella
tidningar blifvit i saken instämd, men
icke kommit tillstädes, äfvensom Tu¬
staf Rautamäki metsagt käromålet,
har Häradsrätten genom utslag den 28.
April 1897. yttrat sig, att alldenstund
utredt vore, såväl att Jakob Pelkola
på exekutiv auktion inköpt ifråga¬
varande byggnader som och att En¬
staf Hautamäki sedermera på grund
af det vid samma auktion förda
protokoll af Jakob Pelkola tillhand¬
lat sig sagda byggnader, fördenskull
och då makarne Bergenstedt, emot
36
| 462939065_0058 | 462939065 |
Gustaf Hautamäkis bestridande, icke
gittat styrka, att den sistnämnde haft
kännedom derom att Jakob Pelkola
då ännu icke varit berättigad att
försälja byggnaderna, kunde Gustaf
Hautamäki, som i god tro tillhand¬
lat sig byggnaderna, icke åläggas att
afträda desamma till makarne Ber¬
genstedt, utan ogillades käromålet,
jemte det rättegångskostnaderna par¬
terne emellan qvittades; dock lemna¬
des makarne Bergenstedt öppet att
särskildt i laga ordning af Jakob
Pelkola söka ersättning för den kost¬
nad och skada de kommit att lida
derigenom, att Pelkola innan den i
aftalet uträtta tid tilländagått försäll
ifrågakomna byggnader.
Hefrätten, under hvars pröfning bland
andre Kajsa Bergenstedt i vädeväg
dragit målet, har medelst dom den
22. Juli 1898. låtit bero vid Häradsrät¬
tens utslag, hvarhos Kajsa Bergenstedt
ålagts att till Gustaf Hautumäki
gälda afgifterna för hans exemplar
af Hofrättens dom med femton mark
åttatio penni.
Uti denna Hofrättens dom har Kaj¬
sa Bergenstedt i underdånighet anhål¬
lit om ändring.
Hvad sålunda förelupit samt
handlingarna i målet vidare inne¬
hålla har Kejserliga Senaten tagit
i öfvervägande, och finner Kejserli¬
ga Senaten hvad Kajsa Bergenstedt
härstädes anfört icke föranleda än
dring i det slut, hvaruti Hofrätten
genom dess förberörda dom stannat
och hvarvid förty kommer att förblif¬
va. Det alle, som vederbör, till under¬
dånig efterrättelse länder
1o Hans Kejserliga Majestäts Higa Namn,
Dess Senat för Finland:
Till kangdere Stor Ljellus
T. W. Hangders Isacsson
C:
Herr. Börenius Skattehemman
Adolph Aminoff
| 462939065_0059 | 462939065 |
Helmikuun 3 päivänä 1900
Keisarillisen Majestatin Korkonosa Finnsson
Kanen Suomen Senaattinsa tuomio¬
maksuitta Viipurin Hovioikeudesta
tulleeseen nostajuttuun, jossa Talolli¬
nen Pekka Heikinpoika Kaukinen,
Muelan pitäjän Kaukilan kylästä,
en hakijana sekä hänen veljensä
Talolliset Tuomas, Mikko, Wilho ja
Juhana Heikinpojat Kaukinen yn¬
nä veljenpoikansa Talollinen Matti
Kaukinen, myöskin Kaukilan ky¬
lästä, tulematta jääneinä vastaa¬
jina, ja joka juttu koskee häätämis¬
tä: Annettu Keisarillisessa Suomen
lenaatissa ja Sen Oikeusosastossa,
Helsingissä, 3 päivänä Helmikuuta
1900.
Keisarillinen Senaatti on Ilsellensä
esityttänyt jutun kirjat ja niistä saa¬
nut tietää seuraavaa:
Pekka Nankiselle toimitetun manuun
nojalla ovat Tuomas Raukinen ja hä¬
nen ylläluetellut asiakumppaninsa Muo¬
lan ja Heinjoen pitäjäin käräjakunnan
Kihlakunnanoikeudessa vaatineet, että kos¬
ka Pekka Haukinen välikirjalla 19 päi¬
bom
Läsnä: F. H. H; - C. G. G; F. - A. S.
A.ff
38
No 104.
Såg. 254. R. D. 1898.
| 462939065_0060 | 462939065 |
vältä Lokakuuta 1882. eli Tuomas Kan¬
kiselle ja hänen asiakumppanaillensa
luovuttanut osuutensa asiallisten yhtei
sesti omistamasta relssitilasta No 2 edel¬
läsanotussa Raukilan kylässä, mutta
Pekka Kaukinen siitä huolimatta oli
vuonna 1892 Tuomas Kaukisen ja hä¬
nen asiakumppaniensa suostumuksetta
tilan metsäpalstalle rakentanut itselleen
tuvan ja kieltäytynyt sitä poismuuttamas¬
ta, Pekka Kaukinen siihen laillisesti val¬
voitettaisiin sekä tuomittaisiin maksamaan
korvausta Tuomas Kaukisen ja hänen
asiakumppaniensa oikeudenkäyntikustan¬
nuksista.
Kanteen johdosta Pekka Kaukinen on
vastannut, että hän perittyään vanhem¬
miltaan osan puheena olevaa relssitilaa,
oli ynnä Tuomas Kankinen ja tämän
asiakumppanit 4 päivänä Lokakuuta 1882
Pekka, Tuomas, Mikko, Wilho ja Juhana
Kaukisen veljeltä ja Matti Kaukisen isän
veljeltä Antti Heikinpoika Kaukiselta os¬
tanut hänen osuutensa sanotusta tilasta
ja ettei Pekka Kaukinen ensiksimainitu¬
la kaupalla 19 päivältä samaa kuuta el¬
lut myynyt muuta kuin perintöosansa
eikä ainakaan missään tapauksessa vai¬
monsa Katariina Kaukisen naimaosaa
siitä tilanosasta, minkä Pekka Kauki¬
nen eli Antti Kaukiselta ostanut; ja kun
Pekka Kaukinen ja hänen mainittu vai¬
monsa siis edelleen omistivat osan tilas¬
ta, on Pekka Kaukinen vastustanut kan¬
netta.
Sen jälkeen on Kihlakunnanoikeus,
jossa myöskin Katariina Kaukista on a¬
nasta kuultu, 1 päivänä Lokakuuta 1897 julis¬
tamassaan päätöksessä katsonut laillises¬
ti selvitetyksi että Pekka Kaukinen oli
19 päivänä Sekakuuta 1882 Tuomas Kru¬
kiselle ja hänen asiakumppaneillensä myy¬
nyt myöskin Pekka Haukisen 4 päivä¬
nä samaa kuuta Antti Kaukiselta os
taman osan edellämainitusta tilasta,
johon tilanosaan Katariina. Honkisella
eli ollut naimaoikeus; mutta koska Sta¬
tariina Kaukinen eli myöntänyt men¬
neensä naimisiin. Pekka Kaukisen kans¬
sa ennen 1 päivää Tammikuuta 1890
ja Pekka Kaukinen siis, 23 päivänä
Maaliskuuta 1807 annetun selityksen mu¬
39
| 462939065_0061 | 462939065 |
kaan, verrattuna 15 päivänä Huhtikuu¬
ta 1889 annettuun asetukseen, oli ollut oi¬
keutettu vaimonsa suostumuksetta myy¬
mään myöskin hänen perimysmaansa
oikeastaan hänen naimaosansa aviolii¬
ton aikana ansaittuun kiinteimistöön,
sentähden ja kun Pekka Kaukinen ei
edes ollut voinut väittää että hän muul¬
la perusteella olisi ollut oikeutettu ra¬
kentamaan itsellensä asuntoa Tuomas
Haukisen ja tämän asiakumppanien
tilanosan maalle, harkitsi Kihlakunnan¬
oikeus oikeaksi velvoittaa Pekka Nanki¬
sen häätämisen uhalla tilanosalta heti
poismuuttamaan, jonka ohessa Pekka
Kaukinen velvoitettiin kolmellakymme¬
nellä markalla korvaamaan Tuomas Kan¬
kisen ja hänen asiakumppaniensa kus¬
tannukset oikeudenkäynnissä.
Hovioikeus, jonka tutkittavaksi Pekka
Kaukinen oli vetoamalla saattanut pi¬
tun, on tuomiolla 10 päivältä Syyskuuta
1898 jättänyt asian Kihlakunnanoikeuden
edelläsänetun päätöksen varaan, minkä
ohessa Pekka Raukinen on velvoitettu ha¬
nen riitakumppaneillensa suorittamaan
40
maksut heidän kappaleestaan Hovioikeu¬
den tuomiota viisitoista markkaa kah¬
deksankymmentä penniä.
Hovioikeuden tuomioon on Pekka Rau¬
kinen alamaisesti anonut muutosta.
Mitä näin on tapahtunut ja asiakir¬
jat sen lisäksi sisältävät on Keisarilli¬
nen Senaatti ottanut tutkiakseen ja sen
ohessa että Pekka Kaukisen anomus jutun
lykkäämisestä takaisin Kihlakunnanoi
keuteen oikeettomana hyljätään, katsoo
Keisarillinen Senaatti ett'ei Pekka Rau¬
kinen ole esiintuonut syytä muuttaa.
Hovioikeuden ylläkerrottua tuomista, jonka
varaan asia siis jääpi. Tätä kaikki a¬
sianomaiset alamaisuudessa noudattakoot.
Keisarillisen Majesteetin. Korkeassa Nimässä,
Hänen Suomen Senaattinsa:
S W Klemberg
G. Hangenskiut
Oscar Lysius
August ybergh
Adolf Aminoff
| 462939065_0062 | 462939065 |
Helmikuun 5 päivänä 1900.
Keisarillisen. Majesteetin Korkassa Timossä,
Hänen Suomen Senaallensa tuomio¬
nostorahalla Wiipurin Hovioikeudesta
tulleessa jutussa, jossa Talollisenleski
Maria Elisabeth Hiltunen, Kuopion
pitäjän Pellesmäen kylästä, on ha¬
kijana ja Kuopion kaupungin Ra¬
hatoimikamari vastaajana ja joka
juttu koskee lahjotusvarojen käyttä¬
mistä: Annettu Keisarillisessa Tuo¬
men Senaatissa ja Sen Oikeusosaston
sa, Helsingissä, Helmikuun 5 päivä¬
nä 1900.
Keisarillinen Senaatti on Itselken esi¬
tyttänyt juttuun kuuluvat asiakirjat ja
niistä, mikäli nyt on kysymyksenä, saanut
seuraavat tiedet:
Maria Elisabeth Hiltunen en, toimi¬
tettuaan haasteen. Rahatoimikamaille
Kuopion kaupungin Maastuvanoikeudessa
lausunut, että hän oli lahjakirjalla 24
päivältä Syyskuuta 1887 luovuttanut
maisuutensa Kuopion kaupungille ja
Kuopion maaseurakunnalle, puolet kun
pasellekin, muun muassa sillä ehdolla,
että korko pääomasta, joka "väkitellen
Säsnä: t. af 1. SS. H. B. - S. C. R. J.
1191
No 105.
Såg: 178: R. 9,1898
| 462939065_0063 | 462939065 |
oli kartutettava ja senjälkeen ei saisi
vähetä; piti käytettämän mainituissa
kunnissa olevien köyhäin orpolasten hol¬
toon ja kasvatukseen sekä että kuntien
tuli omista varoistaan suorittaa Ma¬
ria Elisabeth Hiltuselle hänen elinaika
nansa kuukausittain sata markkaa kum¬
mankin ja yhteisesti kustantaa hänelle
asunto ynnä pelltopuut sekä rehut yh¬
delle lehmälle, mutta että Kuopion kau¬
punki, joka oli sanotun lahjakirjan ne¬
jalla kantanut kaikkiaan 20,172 markkaa
54 penniä, ei ollut täyttänyt lahjakir¬
jan ehtoa pääoman pitämisestä vä¬
hentämättömänä ja sen kartuttamisesta
koroilla, vaan oli vastoin lahjakirjan
määräyksiä Maria Elisabeth Hiltusen
lahjottamista varoista suorittanut yllä¬
mainitut kuukausmaksut ja kustanta¬
nut muut edellä luetellut edut sekä
siten vähentänyt lahjotuspääoman 15,0 64
markaksi 36 penniksi; minkä vuoksi
Maria Elisabeth Hiltunen en vaatinut,
että joka Rahatoimikamari, Kuopion
kaupungin edustajana, velvotettaisiin saatta
maan Maria Elisabeth Iittusen kau¬
pungille lahjottama pääoma sen alku¬
peräiseen määrään tahi että puheina
leva lahjotus julistettaisiin voimattomak¬
ri ja Kuopion kaupunki määrättäisiin
maksamaan Maria Elisabeth Hiltuselle
takaisin kaupungin lahjakirjan nojal¬
la nostama rahamäärä
Tastatessaan asiaan on Rahatoimi¬
tamari kieltänyt kaupunkikunnan, ot¬
taessaan vastaan puheenalaisen lahjo¬
tuksen, sitoutuneen omista varoistaan
suorittamaan Maria Elisabeth Hiltusel¬
le hänen vaatimaansa eläkettä; minkä
vuoksi ja kun kaupunkikunta ei muuten
kaan ollut rikkonut kysymyksenalaisen
lahjakirjan määräyksiä. Hakatoimisama¬
ri on vastustanut kannetta.
Todistajain kuulustetun jutussa ta¬
pahduttua on Maastuvanoikeus, missä
Maria Elisabeth Hiltunen en pyytä¬
nyt oikeudenkiinnitikulujensa korvausta,
päätöksellä 10 päivänä Syyskuuta 1897.
lausunut että, koski ei Maria Elisabeth
Hiltunen ollut voinut näyttää. Raha¬
toimikamarin, Kuopion kaupunkikunnan
edustajana, poikenneen lahjakirjan mää¬
42
| 462939065_0064 | 462939065 |
„
räyksistä, Raastuvanoikeus hylkäsi
kanteen; minkä ohessa jutun kulut
asian laatuun nähden kuitattiin a¬
sianosaisten kesken.
Hovioikeus, jonka tutkittavaksi Ma¬
ria Elisabeth Hiltunen on vetoamalla
saattanut jutun, on tuomiolla Kesä¬
kuun 15 päivältä 1898 jättänyt Maas¬
tuvanoikeuden ylläkerrotun päätöksen
voimaan.
Tähän Hovioikeuden tuomioen on
Maria Elisabeth Hiltunen alamai¬
sesti hakenut muutosta perustelmalle
johon Rahatoimikamari on sitten
vastannut.
Mitä näin on tapahtunut sekä asia¬
kirjat sen lisäksi sisältävät on Keisa¬
rillinen Senaatti ottanut tutkittavakseen
ja katsoo ett'ei Maria Elisabeth Hiltu¬
nen ole esiintuenut syytä muuttaa He¬
vioikeuden ylläkerrottua tuomista, jon¬
ka varaan asia siis jääpi; ja velvote¬
taan Maria Elisabeth Hiltunen suorit¬
tamaan Alakatoimikamarille maksut sen
kappaleesta tätä Keisarillisen Senaatin
tuomista kaksikolmatta markkaa. Tätä
Antui Karinen
kaikki asianomaiset alamaisuudessa nou¬
dattakoot
Keisarillisen Majestetin Korkeassa Timessä,
Hänen Suomen Senaattinsa:
A: af Nyberg. Isak Fellman.
A: af Nyberg. Isak Fellman.
Henr. Borenius.
Tilhus Adulam¬
Ludvig Clenberg
43
| 462939065_0065 | 462939065 |
Den 5. Februari 1900
Hans Kejserliga Majestäts Högare Namn
Dess Senats för Finland dom uti ett, på
nedsatt sessionsskilling, från Åbo Hof¬
rätt inkommit mål emellan Rustaura¬
lören Frans Oskar Pettersson, från Hel¬
singfors stad, sökande, samt Helsing¬
fors Alektriska Betysnings Aktiebolag,
svarande, angående fordran: Gifven
uti Kejserliga Senaten för Finland
och Dess Justilie Departement, i Hel¬
singfors, den 5. Februari 1900.
singfors, den 5. Februari 1900.
Kejserliga Senaten har låtit handlingar
na i målet Sig föredragas och af dem, så
vidt nu är i fråga, inhemtat följande:
Efter stämning å Resteratören Pel¬
tersson har Helsingfors Eloktriska Betysnings
Aktiebolag vid Rådstufvurättens i Helsing
fors stad sammanträde den 27. Augusti
1897. yrkat att emedan bolaget, enligt par
terne emellan den 3. September 1892. upp¬
gjordt skriftligt kontrakt, åtagit sig att
till särskilda glöd lampor uti Svenska
teåterhusets i Helsingfors restaurations¬
lakal, öperakällaren, som af Pettersson in¬
nehades å arrende, leverera dektrisk ström
emot vilkor, bland annat, att Pettersson
Jde S.V. H. - O.G. - G. L. A. N.
SS: 37.
Pag 257. Rb 1898
| 462939065_0066 | 462939065 |
egde för ledningen, som tillhörde bolaget
ålägga i hyra fyra mark om året för
hvarje lampa, Ristauratören Pettersson måt¬
te förpligtas att för de fem år, från är 1892.
till år 1847., under hvilka bolaget å sin sida
fullgjort kontraktet, i hyra för ledningar
till bolaget betala enligt räkning tillsamman
tvåtusen tvåhundra tjugufyra mark.
Isaken hörd har Ristauratören Petters
son bestridt att den doktriska ledningen.
öperukallaren tillhörde Helsingfors Elektri¬
ska Betygnings Aktiebolag, enär densam¬
ma förefunnits der innan aftald parterne
emellan ingåtts och Pettersson tillträdtar
rendet till källaren, hvarför och då hyra i
omförmäldt afseende icke blifvit af bolaget
uti dess räkningar påförd Resteriiratören
Pettersson under de fem år, han tagit dik
trisk ström från bolaget, Pettersson mot¬
sagt krafvet.
Efter det vittnesförhör i målet härå egt
rum samt parterne ömsesides gjort anspråk
na godtgörelse för rättegångskostnaden, har
Rådstufvurätten genom utslag den 29. Janua
ri 1898 utlåtit sig och funnit utredt vara,
att ifrågavarande, uti öperakällarens lokal
invända ledningar för den dektriska betyr¬
ningen tillhörde Helsingfors Eliktriska Bo¬
lysnings Aktiebolag; i anseende hvartill och
dä uti det parterne emellan den 3. Septem¬
ber 1892. upprättade kontrakt angående be¬
lysningen inginge bestämning derom att i
fyra för bolaget tillhöriga tidningar skul
le såsom årsär gift erläggas fyra mark för
hvarje lampa, samt Westeratören Petters¬
son icke visat att han genom särskildt af¬
tal blifvit befriad från erläggande af dylik
fyra, Rådstufvurätten pröfvat rättvist ålig¬
ga Resteraloren Pettersson att genast,
emot qvitto, till Helsingfors Elektriska Be¬
lysnings Aktiebolag utgifva det fordrade
byresbeloppet för fem år med inalles två¬
tusen tvåhundra tjugufyra mark, hvaremot
rättegångskostnaderna i målet, med han¬
sigt till detsammas beskaffenhet, parterne
emellan qvittats; vid hvilket utslag Hof¬
rätten, det Ristauratören Pettersson på er
lagdt vad dragit målet, genom dom af
den 26 September 1828. låtit bero.
Uti Hofrättens dom har Ristauratoren
Pettersson i underdånighet anhållit om än¬
dring genom ingifven deduktion, den Hel¬
| 462939065_0067 | 462939065 |
singfors Alektriska Belysnings Aktiebolag
föreskrifven ordning bemött.
Hvad sålunda förelupit samt handlin¬
garna i målet vidare innehålla har Kejser¬
liga Senaten tagit i öfvervägande samt
finner Ristauratoren Pettersson icke hafva
anfört skäl till ändring i Hofrättens fö¬
rinämnda dom, vid hvilken alltså kom¬
mer att förblifva, jemte det Pettersson kän¬
nes skyldig att till Helsingfors Elektriska
Betygnings Aktiebolag gälda afgifterna
för dess exemplar af denna Kejserliga se¬
natens dom med tjugutvå mark. Det al¬
le, som vederbör, till underdång efterrättel¬
se länder
Matts Kejserliga Majestäts Höga Nämn,
Dess Senat för Finland:
S. W. Haugberg
Oscar Kjelius
Gällqvistnad. Auras Kostarek
Adolf Aminoff
Den 7. Februari 1900.
1o Hans Kejserliga Augustäts Haga Namn,
Dess Senats för Finland dom uti ett, utan
erlagala afgifter, från Ala Hofrätt inkommet
revisionsmål emellan Jernägstyrelsen i Fin¬
land, sökande, samt Landthushållaren Erik
Konstantin Sjöblom, från Sandö by i Pro¬
marf socken, uteblifven svarande, angående
lösen för asproprierad mark: Gifven uti
Kejserliga Senaten för Finland och Lars
Jussilie Departement, i Helsingfors, den 7.
Februari 1900
Kejserliga Senaten har låtit handlingar.
na i målet Sig föredragas och af dem inlem¬
tal följande
Sedan fråga uppstått att ett för underlåt¬
tande af jernägens arbeten å 177de kilometorn
af Kungo-Kyringe länen på jemvägens om¬
rade antagdt omförtespår borde upplåtas för
trafik såsom nödig haltpunkt emellan Kungi
och Luppvik stationer, samt Ekonomie Depar¬
tementet i Senaten, i anledning af fem¬
väysstyrelens anmälan att statsernägarne i
berörda afseende hade behof af ett Landthus¬
hållaren Sjöbloms ägande hemman i Sundö
by underlyckenade, invid rupla omfartspar be¬
laget omräde af trehundra msters längd och
Qeb dess - 94. S. R. B. - 88 - 48 -t - R. F.
3 S
SS: 127
jag 20/10. 13/10 p.
| 462939065_0068 | 462939065 |
tjugufem meters bredd för bredande af upplags¬
plats vid omfartsparet, anbefalt Guvernören
öfver Sylands län att i laga ordning för Stats
jemvägarnus räkning låta upropriera ifrågakom¬
na jordområde, har Kalanstmätaren Frans Oskar
Inemell, på grund af honom utaf bemälde Gu¬
nör meddelat förordnande, den 7. September 1896
i och för apropridtion af omförmälda omräde
bland annat, hållit sammanträde med af Gu¬
vernören, å kronans vägnar, och af Sundthus¬
hållaren Sjöblom, till lika antal af hvardera,
utsedde värderingsmän, dervid desse enhälligt
åsatt nämnda jordomräde, utgörande 0,75 hek¬
tar, ett värde af tretusen tvåhundra femtio
mark; och har Guvernören sedermera me¬
delst utslag den 12. September 1596, med stöd
af förordningen den 12. December 1864, angåen¬
de skyldighet för egare af jord att emot er¬
sättning upplåta mark för allmänt behof till¬
lagt Staksjernvägarne ännämnde jordområ¬
de att af förnäysstyrelen omedelbart omhän¬
dertagas mot erläggande af tvåtusen tvåhun¬
dra femtio mark till Landthushållaren Sjö¬
blom, hvarhos vederbörande anvisats att, ifall
af missnöje med värderingen, vid laga dem¬
stol med hvarandra tvistu angående löse¬
skillingens belopp
Härå har Jernvägstyrelsen, som icke åtnöjts
med det den upropierade marken åsatta vär.
det, låtit skriftligen instämma Landthushålla¬
ren Sjöblom till 1897 års lagtima vinterting i
Sojo, Tenala och Bromarf socknars tingslag samt
vid Häradsrätten anfört, att förbemälde värde¬
ringsmän vid uppskattningen af det upproprie¬
rade jordomålets värde tagit i beräkning den
omständigheten att ett färdigt omfartspar fun¬
nes derinvid; men emedan ett slikt förfaran¬
de icke vore öfverensstämmande med föreskrif¬
terne i förberörda förordning och ifrågavaran¬
de par vore endast ett arbetspar, som ännu
icke varit upplutet för allmänhetens behof,
har förmystyrcken yrkat, att berörda upp¬
skattning af den upropriellde marken blefve
upphöjd samt att Landthushållaren Sjöblom
måtte i lösen för omordade omräde, som
före vårdt högst etthundra eller etthunera
femtio mark, tilläggas honom af förmägste
reken redan beligare erbjudna trehundra mark¬
I saken hörd har Landthushållaren Sjö¬
blom genmält förmänligast, att egaren af
Östergård och Östergärd hemman i Sandö¬
by, såsom en af de störstu stock och villever.
7
| 462939065_0069 | 462939065 |
rantörer på orten, i tiden låtit till förberörda
jernväg leda ett stickspår, å hvilket jemvä¬
gen tillförts en icke obetydlig träfik, samt att
Jernvägstyrelsen emedertid uti omedelbar när¬
het till sagde slickspår och förrän expropridion
af marken af rum uppfört omförmälda om.
fartsspar, hvarigenom Landthushållaren Sjöblom,
hvilken numera egde nämnda hemman, hem¬
me att beröfvas sagda stockgrar och dermed för¬
knippade fördelar, nemligen, bland annat, att
utan erläggande af platshyra få invid sparet
upplägga sina varor, hvilka fördelar för Sjö¬
blom hade ett icke obetydligt kapitalaarde och
till fullo motsvarade räntan å tvåtusen två¬
hundra femtio mark. Så grund häraf och då
den af förmagstyrelsen erbjudna ersättningen
för nämnde jordomräde vore allför lag, har
Landthushållaren Sjöblom, tryggande sig vid
det af värderingsmännen sagde omräde ä¬
suttio värdet, emotsett förkastande af käromå¬
let.
Sedan förmägastyrcken bemött förestående
genmäle samt parterne å ömse sidor gjort
anspråk på ersättning för kostnaderna i må¬
let, har Häradsrätten medelst den 25 Okto¬
ber 1877 afkunnadt utslag förklarat utredt vara
ej mindre att förberörda omfartspar allaredan
varit färdigt, då beslut om ifrågavarande ex¬
propriation blifvit fattadt, än att förenämn¬
da stockspår, hvaraf Landthushållaren Sjö¬
blom haft en inkomst väl motsvarande rän¬
tan å ett kapital stort tvåtusen tvåhundra
femtio mark, komme att slopas, såsnart om¬
fartssparet upplåtes till allmän träfik, i an¬
seende hvartill och då förmägstyrelsen ej git¬
tut styrka, att det vid expropriationen om¬
förmälda jordomräde åsutta värdet, med hän¬
sigt till ofvannämnda omständigheter, vore
för högt, Häradsrätten, med stöd af 2 SS: i of¬
vanåberopade förordning, ålagt förmystyrcken
att, emot undfående af behörigt qvitto, för
ifrågakomna upproprierade omräde till Landt¬
hushållaren Sjöblom utbetala tvåtusen tvåhun¬
dre femtio mark; men i anseende till sakens
beskaffenhet qvittades kostnaderne deri parterne
emellan
Hofrätten, under hvars pröfning förmägsty¬
relsen på förbehållet vid dragit målet, har ge¬
nom den 25 Juli 1898 deri gifven dom låtit
vid Häradsrättens förenämnde utslag bero,
jemte det förnvägstyrcken ålagts att till
Landthushållaren Sjöblom gälda afgifterne
18
| 462939065_0070 | 462939065 |
för dennes exemplar af Storättens dom med tju¬
gu mark åttatio penni.
Uti denna Hofrättens dom har Jernvägstig.
relan i underdånighet anhållit om ändring
Hvad sålunda förelupit och handlingarna
i målet vidare innehålla har Kejserliga Lena.
ten tagit i öfvervägande; och alldenstund det
företag, för hvars skull upproparation af fast
gendom eger rum, icke får vid denna egen¬
doms uppskattning tagas i betraktande såsom
värdehöjande omständighet samt förenämnda
omfartspar icke kunnat upplutas för träfik
innan statsjernägarne invid detsamma för¬
värfvat sig nödigt omräde till upplugssheter,
för hvilket ändesmål ifrågavarande extrapris¬
lion anordnats, finner Kejserliga Senaten det
förhållande, att sagda genom omyndring
af ett arktespar inrättade omfärkspar varit
färligt innan föreskrift om upproparationen
meddelats, icke lagligen kunna på uppskatt¬
ningen af det uproprieende området utöf¬
vi någon inverkan. I anseende härtill och
emedan i förevarande mål endast han blif¬
va fråga om ersättning för sådan skada,
som tillskyndes Landthushållaren Sjöblom
genom förlusten af sagde omräde, men till
sådan skada icke är att härföra den mist¬
ning af platshyror för andra områden,
som Sjöblom kan komma att lida genom
indragningen af det till hans lägenhet in¬
rättade stockspart, ty och då annan gillig
grund för bestämmandet af den Landthus¬
hållaren sjöblom genom exproprutionen för¬
orsakade skada sålunda icke kunnat af
Sjöblom uppgifvas än det upproprierade om¬
rädets värde i dess dövarande skick, pröf¬
var Kejserliga Senaten rättvist, med af¬
seende ej mindre å den utredning, som i
berördt afseende förestälts, än å den stegring
af jordvärdet, som belägenheten invid jern¬
väg medför, sålunda andra Hofrättens
dom, att Landthushållaren Sjöblom för än¬
sagde omräde, utgörande 675. hektar, tiller¬
kännes i ersättning af finsku kronon fem¬
hundra mark; och jemte det förnvägdstyril¬
sen vid denna utgång af saken undgår att
till Landthushållaren Sjöblom gälda ofvan.
nämnde afgifter för Stefrättens dom, kom¬
mer med dessa ändringar vid omförmälda
dom i öfrigt, eller såvidt rättegångskostna¬
denna vid Häradsrätten parterne emellan
qvittats att förblifve. Ort alle, som vederbör,
40
| 462939065_0071 | 462939065 |
till underdånig efterrättelse länder.
F Hans Kejserliga Majestäts Höga Tämn,
Dess Senat för Finland:
A. af Nyberg. 1. W. Kauberg
A. af Nyberg. 1. W. Kauberg
Henr. Foremius.
Ludvig Anders
G. Kauppuskiaet August Nybergko.
G. Kauppuskiaet August Nybergko.
Nuhasa Lindom.
/Nhl Mandertskjött
Helmikuun 9. päivänä 1900.
Keisarillisen Majistulin Korkeassa Simessä,
Hänen Suomen Senaattinsa tuomio nes
torahalla Wiipurin Hovioikeudesta tul¬
leessa jutussa, jossa Talollinen Pekka
Paavonpoika Pesonen, Rantasalmen
pitäjän Osikonmäen kylästä, on ha¬
kijana sekä samassa kylässä asu¬
va Talollinen Mikko Kaarlenpoika
Pesonen saapuville tulleena kuin
myös Talollisentytär Maria Lovisa
Pesonen ja heikkomielisen Talollisen
pojan Juhana Pesosen holhooja Talol
linen Kaarle Petter Laitinen, hekin
Osikonmäen kylästä, poisjääneinä
vastaajina ja joka juttu koskee ta¬
lonkaupan purkamista: Annettu Kei¬
sarillisessa Suomen Senaalissa ja Sen
Oikeusosastossa, Helsingissä, Helmi¬
kuun 9. päivänä 1900.
Keisarillinen Senaatti on Itselleen e¬
ityttänyt juttuun kuuluvat asiakirjat
ja niistä, mikäli nyt on kysymykse¬
nä, saanut seuraavat tiedot
Asianmukaiseen haasteiden nojalla
on Mikko Pesonen Rantasalmen ja Kan¬
gaslammin pitäjäin käräjakunnan Kihla¬
Läsnä: Aaf N. F. H. R. 16 - R. A
„ 130
Pag. 265. Rb 1898
| 462939065_0072 | 462939065 |
kunnanoikeudessa lausunut että, vaik¬
ka Maria Lovisa Pesosen ja Juhana
Pesosen äiti Talollisenleski Maria Lovisa
Kämäräinen, omalta kohdaltaan ja yh¬
dessä mainittujen lapsiensa silloisen
toisen holhoojan Loisen Taavetti Kämä¬
räisen kanssa sanottujen vajavaltaisten
puolesta, oli kauppakirjalla Helmikuun
15. päivältä 1892. 3,500 markan kauppa¬
hinnasta myynyt Mikko Pesoselle Ma¬
ria Lovisa Kamaraisen sekä Maria Lovia
sa ja Juhana Pesosen omistaman kol¬
manneksen Osikonmäen kylän perin¬
tötaloa No 19, olivat Maria Lovisa Kä¬
märäinen, Maria Lovisa Pesonen, täysikäi¬
seksi jouduttuaan, ja Kaarle Petter Lai¬
tinen, Juhana Pesosen silloinen holhoo¬
ja, sittemmin 29. päivänä Tammikuuta
1894. tehdyllä kauppakirjalla 3700. mar¬
kasta myyneet saman tilanosan Pek¬
ka Pesoselle, joka sen nojalla oli vaa¬
tinut tilan hallintaansa; minkä vuok¬
si, ja kun ensiksi mainittu kauppa
oli edullisempi myyjille, Mikko Peso¬
nen on vaatinut, että jälkimäinen kaup¬
pa piti parettaman.
Wastaten Mikko Pesosen kanteesen o¬
vat Maria Lovisa Kämäräisen kuoltua
Pekka Pesonen sekä Maria Lovisa Peso¬
nen ja Kaarle Petter Laitinen vastasta¬
neet sitä, minkä ohessa Pekka Pesonen
on vastakaasteen nojalla vaatinut yl¬
läkerrotun 15. päivänä Helmikuuta 1892.
tehdyn tilankaupan julistamista me¬
tättömäksi, kosk´ei Kihlakunnanoikeus
ollut hyväksynyt sitä kauppaa, mikä¬
si sillä oli myyty Maria Lovisa ja Ju¬
hana Pesosen osat puheenalaista tilaa,
sekä kun Mikko Pesonen oli vapaaeh¬
toisesti luopunut talonosan hallinnas¬
ta.
Mikko Pesosen vastustettua viimek¬
sikenoltua kannetta, on Kihlakunnanoi¬
keus päätöksellä Lokakuun 16. päivänä
1897., mainitsemistään syistä, vahvistanut
Mikko Pesosen tilanaston 15. päivältä
Helmikuuta 1898. pysyväiseksi ja täys¬
voimaiseksi, mutta sitävastoin julista¬
nut ylläkerrotun kaupan Tammikuun
29. päivältä 1894. mitättömäksi
Hovioikeus, jonka tutkittavaksi Pekka
Pesonen on vetoamalla saattanut ju¬
| 462939065_0073 | 462939065 |
tun, on tuomiella Syyskuun 17. päivänä
1898. lausunut että, koska Maria Lovisa
ja Juhana Pesosen likimäiset sukulai¬
set olivat vastustaneet sitä kauppaa,
nilla Maria Lovisa Kamarainen ja Taa¬
vetti Kamäräinen olivat myyneet kol¬
manneksen perintötilaa No 19. Osikon¬
mäen kylässä Mikko Pesoselle, mikäli
koski Maria Lovisa ja Juhana Pesosen
osia siinä, eikä Mikko Pesonen ollut
saanut Kihlakunnanoikeuden myön¬
nytystä sille kaupalle; sentähden, ja
kun Maria Lovisa Pesonen täysikäisek¬
si tultuaan ei ollut suostunut tähän
kauppaan, vaan päinvastoin vaatinut
sen purkamista, Hovioikeus julisti mai¬
nitun kaupan mitättömäksi mitä tu¬
li Maria Lovisa ja Juhana Pesosen o¬
suuksiin sanotussa talonkolmanneksille
Tähän Hovioikeuden tuomioon on
Pekka Pesonen alamaisesti hakenut muu¬
tosta perustelmalla, johon Mikko Peso¬
nen en sitten vastannut.
Mitä näin on tapahtunut sekä asia¬
kirjat sen lisäksi sisältävät on Keisa¬
rillinen Senaatti ottanut tutkittavak¬
seen ja katsoo ettei Pekka Pesonen ole
esiintuonut syytä muuttaa Hovioikeu¬
den ylläkerrottua tuomiota, jonka va¬
raan asia siis jääpi, ja velvotetaan Pek¬
ka Pesonen sen ohessa suorittamaan Mic¬
ko Pesoselle hänellä täällä juttuun men¬
meiden kulujen korvaukseksi viisikym¬
mentä markkaa. Tätä kaikki asianomai¬
set alamaisuudessa noudattakoot¬
Keisarillisen Majesteetin Korkeassa Simessä,
Hänen Suomen Senaattinsa:
A. af Nyberg. Isak Fellman.
A. af Nyberg Isak Fellmans
Zuhard dersom.
Ludvig Clenberg.
Antin Karinen
52
| 462939065_0074 | 462939065 |
Helmikuun 9. päivänä 1900.
Keisarillisen Majesteetin Korkeassa Nimessä
Känen Suomen Senaattinsa tuomio nos¬
torahalla Turun Hovioikeudesta tul¬
leessa jutussa, jossa Palstatilanomista
vian pitäjän Niemen kylästä, on ha¬
kijana sekä Talolliset Frans Pääjoki
ja Frans Holma, saman pitäjän A¬
ki Tuomisaari, Matti Tuonisaari, Us¬
kar Sampakoski, Taavetti Ruojärvi,
Juho Suuriniemi, ja Taavetti Seppä
ynnä Torppari Juho Myllymäki, mai¬
nitusta Niemen kylästä, kuinmyös
Talollinen Iisakki Ruokoski, Wihtel¬
järven kylästä Kankaanpään pitä¬
jästä, vastaajina ja joka juttu kos¬
kee myllyn hallintaa: Annettu Kei¬
sarillisessa Suomen Senaa tissa ja Sen
Oikeusosastossa, Helsingissä, Helmi¬
kuun 9. päivänä 1900.
Keisarillinen Senaatti on Itselleen esi
tyttänyt juttuun kuuluvat asiakirjat ja
niistä, mikäli nyt on kysymyksenä, saa¬
neet seuraavat tiedot
Karkun, Nouhijärven ja Lavian pitä¬
Läsnä: Aaf A. F. - H. B - K. R.
S. S.
No 131.
Såg. 225 R. D.
ja Tapani Juhonpoika Tuomisto, La¬
luskylästä, Sivari Myllyharju, Iisak¬
1895.
| 462939065_0075 | 462939065 |
jäin käräjäkunnan Kihlakunnanoi¬
keudessa on Tapani Tuomisto, haasteen
nojalla, lausunut, että Niemen kylän
Suomisaaren taloon on kuulunut Suu¬
nenniemen koskeen sanotussa kylässä ra¬
kennettu jauhomylly, ja että Tapani Puo¬
misto, ostaessaan kauppakirjalla Elo¬
kuun 16. päivänä 1885. Talolliselta Iisak¬
ki Ilocksellilta, joka silloin omisti puo¬
len Tuomisaaren taloa, siitä erotetun
Tuomiston nimisen maa-alueen, oli
omakseen saanut mainittuun talon
puolikkaasen kuuluvan puolen sanot
tua, ostamansa maa-alueen rajain si¬
sällä sijaitsevaa myllyä, vaan että
Frans Pääjoki ja hänen asiakumppa¬
ninsa oikeudettomasti pitivät hal¬
lussaan koko myllyä; minkä vuoksi
Tapani Tuomisto on vaatinut heidän
velvottamistaan Tapani Tuomiston käy¬
tettäväksi jättämään hänen omistaman¬
sa puolen myllyä sekä korvaamaan
hänen oikeudenkäyntikulunsa.
Vastaten kanteesen ovat Frans Pää¬
joki ja hänen asiakumppaninsa lau¬
suneet, että Iisakki Koiksell, ollessaan
koko Tuomisaaren talon omistajana, oli vä¬
likirjalla Maaliskuun 27. päivänä 1880. teh¬
nyt Frans Pääjoen ja hänen asiakumppa
niensa omistamien tilojen silloisten hal¬
tijain kanssa viideksikymmeneksi vuodek¬
si sopimuksen puheenalaisen, mainittujen
sopimuksentekijain omistaman myllylai¬
töksen nauttimisesta yhteisesti siten, että
myllyn käyttäminen oli jaettu neljään
toista jauhatusvuoroon, joita Iisakki Hock¬
sell oli saava kaksi, sekä että muiden
sopimuksentekijäin piti Suomisaaren talon
omistajalle, jonka oli suoritettava mylly¬
vero, maksaa vuosittain vuokraa myllys
tä sekä siitä maasta, minkä mylly tarvit
si, kaksi markkaa joka vuorolta; johon
nähden ja kun Papani Tuomisto, joka vas¬
ta sen jälkeen kun Iisakki Heiksell oli
Iisakki Tuomisaarelle myynyt puolen Tuo¬
misaaren taloa ja luovuttanut toisen jau¬
hatusvuoronsa sekä antanut oikeuden
periä puolet äskenmainittua vuokramak¬
sua, oli ylläkerrotun 16. päivänä Elokuuta
1855 tehdyn kauppakirjan nojalla saanut
Iisakki Kocksellilta ainoastaan hänellä
silloin enää olleen oikeuden vuosittain
54.
| 462939065_0076 | 462939065 |
periä lopun vuokramaksua, mutta ei
ensinkään jauhatusvuoroa, minkä Heik¬
sell oli pysyttänyt hänelle silloin jäänel¬
lä mutta sitten Matti Tuomisaarelle
myydyllä emätilalla, Frans Pääjoki ja
hänen asiakumppaninsa ovat vastus¬
taneet kannetta.
Sittekun myöskin Iisakki Hocksellia
oli asiasta kuulustettu ja jutussa muu¬
ten niin menetetty kuin asiakirjat osot
tavat, on Kihlakunnanoikeus Syyskuun
9. päivänä 1897. lausumallaan päätöksel¬
tä, mainitsemistään syistä, velvottanut
Frans Paajoen ja hänen asiakumppanin¬
ja luopumaan yllämainittuun välikir¬
jaan Maaliskuun 27. päivältä 1880. pe¬
sustuvasta Tapani Tuomiston omistaman
nyllynosuuden hallinnasta ja jättämään
sen Tuomiston käytelläväksi; mutta kun¬
Iisakki Hoeksell oli kauppakirjassa Eli¬
kuun 16. päivältä 1888. nimenomaan py¬
syttänyt hänen haltuunsa silloin jää¬
neellä Tuomisaaren emätilalla oikeuden
käyttää joka neljättätoista jauhatus¬
vuoraa, on Kihlakunnanoikeus katso
nut että Matti Tuomisaari, sanotun e¬
mätilan omistajana, oli äskenkerrotun
kauppakirjan ehdon nojalla oikeutettu
vast edeskin nauttimaan sanotun nel¬
jännentoista jauhatusvuoron, jolta koh¬
den Tuomiston kanne siis on hyljätty; ja
ovat Frans Pääjoki ja hänen asiakump¬
paninsa, Matti Tuomisaarikin eri syis¬
tä, velvotetut palkitsemaan Tapani Tuo¬
mistolle hänen tarpeellisimmät oikeu¬
denkäyntikulunsa sadalla markalla.
Kovioikeus, jonka tutkittavaksi sekä
Tapani Tuomisto että Frans Pääjoki ja
hänen asiakumppaninsa ovat vetoa
malla saattaneet jutun, on tuomiolla
Heinäkuun 30. päivänä 1898. lausunut
että, kosk´ei Tapani Tuomisto ollut voi¬
nut näyttää ylläkerrotulla kauppakir¬
jalla Elokuun 16. päivältä 1885. tai muu¬
toin saaneensa omakseen puheenalaista
myllynpuolikastu; sentähden harkitsi
Hovioikeus oikeaksi, Frans Pääjoen ja
hänen asiakumppaniensa vetokirjan
johdosta, kumoten Kihlakunnanoikeu¬
den päätöksen, hyljätä Tapani Tuomis¬
ton jutussa ajaman kanteen, jotenka
lausunnot Matti Tuomisaaren oikeu¬
55
| 462939065_0077 | 462939065 |
desta jauhatuksen toimittamiseen puheen¬
alaisessa myllyssä ja Tapani Tuomiston
vetokirjan johdosta, asian niin päätty¬
essä, eivät olleet tarpeen.
Hovioikeuden tuomioon on Tapani Tuo¬
misto alamaisesti hakenut muutosta pe¬
rustelmalla, johon Frans Pääjoki ja hä¬
nen asiakumppaninsa ovat sitten vas¬
taneet.
Mitä näin on tapahtunut sekä asia
kirjat sen lisäksi sisältävät on Keisa¬
rillinen Senaatti ottanut tutkittavakseen
ja katsoo tosin selvitetyksi, että puheen¬
alainen mylly on aikanaan rakennettu
Tuomisaaren silloin vielä jakamattoman
talon maalle; mutta kun asiakirjoista
myöskin käy ilmi että myllyläitos ei
ole ollut taloon kuuluva vaan muu¬
tamien kolmessa eri kyläkunnassa sijait¬
sevien maatilain haltijain oma; sentäh¬
den, ja kun ei ole näytetty Iisakki Hock¬
sellin, jonka luovutuskirjaan Elokuun
16. päivältä 1888. Tapani Tuomisto on pe¬
rustanut esillä olevan vaatimuksensa,
olleen puolen myllylaitoksen omistaja
tai Tuomiston muutoin saaneen oikeu¬
den niin suureen osaan myllyläitosta,
harkitsee Keisarillinen Senaatti oikeak¬
si jättää asian sen loppupäälehmän va¬
saan, johon Hovioikeus on johtunut; ja
velvotetaan Tapani Tuomisto suoritta¬
maan Frans Pääjoille ja hänen asiakump¬
panoilleen heiltä täällä juttuun menmei¬
den kulujen korvaukseksi viisikymmen¬
tä markkaa. Tätä kaikki asianomai¬
set alamaisuudessa noudattakoot.
Keisarillisen Majestutin Korkeassa Simessa,
Hänen Suomen Senaallinsa:
A. af Nyborg.
Henr. Arenius.
Richard Edestom.
Isak Fellman.
Ludvig Clenberg
Anten Karinen.
56
| 462939065_0078 | 462939065 |
Helmikuun 9. päivänä 1900.
Keisarillisen Majesteetin Korkeessa Nimessä
Känen Suomen Senaaltansa tuomio mak¬
niilta Wiipurin Hovioikeudesta tullee
seen nostajuttuun, jossa Alikapteeninty¬
tär Maria Mietter, Mikkolin kaupun
gista, on kantajana, ja Talollinen Ju¬
hana Tahvaselkä, Mikkelin pitäjän
Tuolingon kylästä, poisjääneenä vas¬
taajana, ja joka juttu koskee omistus¬
oikeutta ulosmitattuun tavaraan:
Annettu Keisarillisessa Suomen Se¬
naatissa ja sen Oikeusosastossa, Hel¬
singissä, Helmikuun 9. päivänä 1900
Keisarillinen Senaatti on Itselleen vii¬
tyttänyt juttuun kuuluvat kirjat ja mis¬
tä, mikäli nyt on kysymyksenä, saanut
seuraavat tiedol:
Mikkelin läänin Kuvernöörin luona
ja, sittenkuin asia oli lykätty oikeuden
ratkaistavaksi Mikkelin pitäjän käräjiä¬
kunnan Kihlakunnanoikeudessa on It¬
pellisenleski Anna Greta Liikanen, sano¬
tun pitäjän Rautakylän kylästä, Ma¬
ria Mullerille ja Juhana Tahvaselälle
toimitetun haasteen nojalla vaatinut, että
se toimitus, jossa Kruununnimismies Aksel
Läsnä: Auf¬ St. H. B - H. R I.
A. C.
No 136.
Pag 11. R. D.
1899.
| 462939065_0079 | 462939065 |
Fredrik Broms Lokakuun 26. päivänä
1897. oli Juhana Vahvaselältä Maria Mäl¬
leriltä olevan, tuomiolla vahvistetun saa¬
tavan suorittamiseksi Mikkelin pitäjäs
ja Maria Mölleriltä ulosmittaukseen
kirjoittanut erään lehmän, kumottai¬
tiin koska mainittu lehmä oli Anna
Greeta Liikasen oma.
Sittenkuin Maria Mölleriä ja Juha
na Vahvaselkää oli jutussa kuultu on
Kihlakunnanoikeus Helmikuun 22. päi¬
vänä 1895. julistanut päätöksen asiassa
ja, koska Anna Greta Liikanen ollut
voinut näyttää puheenalaista lehmää
omakseen, hyljännyt kanteen.
Hovioikeus, jonka tutkittavaksi Anna
Greeta Liikanen ja Maria Myller vetoa
malla olivat saaltaneet jutun, on tuo¬
miolla Joulukuun 3. päivältä 1898. jättä¬
nyt sen Kihlakunnanoikeuden päätök¬
sen varaan.
Hovioikeuden tuomioon on Maria Mul¬
ler alamaisesti anonut muutosta.
Mitä näin on tapahtunut ja asia¬
kirjat sen lisäksi sisältävät, on Keisa¬
rillinen Senaatti ottanut tutkittavak¬
1. Allt Charmenten
seen ja koska Anna Greta Liikanen on
tyytynyt Hovioikeuden tuomioon, niin
Maria Möllerin alamainen perustel¬
ma ei voi antaa oihettä saman tuo¬
mion muuttamiseen, vaan jääpi asia
sen varaan. Tätä kaikki asianomai¬
set alamaisuudessa noudattakoot.
Keisarillisen Majesteetin Korkeassa Simessä,
Hänen Suomen Senaattinsa:
A. af Nyberg.
Henr. Borenius
Richard Edestom.
Isak Fellman.
Ludvig Chmberg
58
| 462939065_0080 | 462939065 |
Helmikuun 9. päivänä 1900.
Keisarillisen Majastodin Korkeassa Simessä,
Hänen Suomen Senaattensa tuomio nos¬
torahalla Turun Hovioikeudesta tullee
sa jutussa, jossa Talollinen Aksel Mä¬
kihokkonen ja hänen veljensä Talollisen
poika Johannes Mäkihökkonen, Porin
maaseurakunnan Ruosniemen kylästä,
ovat hakijoina sekä Kruununvouti
Aksel Niklas Herlin ja Asianajaja
Charles Wilhelm Nylander, Porin kau¬
pungista, ynnä Talollisentytär Anna
Kuikkinen ja Kansakoulunopettaja Ju¬
ho Nurmi, molemmat Ruosniemen
kylästä, tulematta jääneenä vastaaji¬
na, ja joka juttu koskee moitetta
kiinteimistön myymisestä pukkohuu¬
tokaupalla Annettu Keisarillisessa
Suomen Senaatissa ja Sen Oikeusosaston¬
sa, Helsingissä, Helmikuun 9. päivänä 1900.
Keisarillinen Senaatti on Itsellensä esi
tyttänyt juttuun kuuluvat kirjat ja
niistä saanut seuraavat tiedot:
Sittekun Keisarillinen Senaatti oli pää¬
töksellä Huhtikuun 22. päivänä 1896. vah¬
vistanut Ulvilan ja Nakkilan pitäjien
sekä Porin maaaseurakunnan käräjäkun¬
Läsnä: Aufs-Iso 4 B - 26 - RS -
A. C.
No 137
Såg 23 RD. 1899.
| 462939065_0081 | 462939065 |
nan Kihlakunnanoikeuden Lokakuun
9. päivänä 1894. antaman päätöksen,
jonka kautta Johannes Mäkihokkonen
oli velvotettu Anna Kuikkiselle suo¬
rittamaan sata markkaa vuosittain
hänen Huhtikuun 14. päivänä viime¬
sanottuna vuonna synnyttämänsä lap¬
sen elatusavaksi ynnä sata kaksikym¬
mentäviisi markkaa oikeudenkäyntiku¬
lujen korvausta, sekä kiinnitys Anna
Kuikkisen mainitun saatavan vakuu¬
deksi oli 10. päivänä Lokakuuta 1896.
vahvistettu, olemaan voimassa Lokakuun
24. päivästä 1894. lähtien, jolloin ano
mus siitä oikeuteen jätettiin, Johan
nes Mäkihokkosen perimiin 2/21 osaan
Mäkihokkosen taloa Ruosniemen kyläs¬
sä, mitkä talonosuudet Johannes Ma¬
kihokkonen sillä välin oli Huhtikuun
13. päivänä 1896. tehdyllä välikirjalla
myynyt Aksel Mäkihokkoselle, niin
on Kruununvouti Herlin, kosk´ei Johan¬
nes Mäkihokkonen ollut suorittanut
Anna Ruikkisen mainitusta saatavas¬
ta maksettaviksi joutuneita neljääsä,
taa kolmeakymmentäkahta markkaa kah¬
deksaakymmentä penniä, Maaliskuun
26. päivänä 1897. ulosmitannut sanotut
2/21 osaa Mäkihokkosen taloa ja samal¬
la ilmottanut, että ne tulisivat lail¬
lisessa järjestyksessä myytäviksi mai¬
ritun saamismäärän suorittamiseksi,
että suosiollista maksua tahi muuta
laillista estettä väliin tulisi.
Kerrotusta ulosottotoimesta on Aksel
Mäkihokkonen valittanut Turun ja To¬
ren läänin Kuvernööriin ja valituskir¬
jassaan esiintuonut, että Asianajaja
Nylander, uskottuna miehenä Johannes
Mäkihokkosen konkurssissa, oli haltuun¬
sa saanut erään Johannes Mäkihokko¬
sen omistaman, Suomen Yhdyspankin an¬
taman talletustodistuksen pankkiin si¬
joitetuista 700. markasta, minkä talle¬
tustodistuksen Kruununvouti Herlin ai¬
kaisemmin oli ulosmitannut Anna Nuik
kisen puheena olevan saatavan suoritta¬
miseksi, sekä että Anna Nuikkinen oli
Johannes Mäkihokkosen konkurssin val¬
vontapäivänä peruuttanut konkurssi¬
hakemuksensa ja konkurssi siis, kun
ei muita velkojaa ollut silloin tullut¬
50
| 462939065_0082 | 462939065 |
kaan saapuville, peräytynyt. Tähän
nähden ja kun Asianajaja Nylander
illa Anna Kuikkisen valtuusmiehenä
jo oli hallussaan Johannes Mäkihol¬
kosen rahoja enemmänkin kuin Anna
Nuikkisen saatavan maksamiseksi tar¬
vittiin sekä puheena oleva ulosmittaus¬
oli tehty kiinnityksen perusteella, jota
myönnettäessä Aksel Mäkihokkosta u¬
oltu edes kutsuttu kuultavaksi, on Aksel¬
Mäkihokkonen pyytänyt, että valituk¬
senalainen ulosottotoimi kumottaisiin.
Sittekun Johannes Mäkihokkonen ja
Anna Kuikkinen, tästä kuultuina, oli
vat antamissaan selityksissä, Johan
res Mäkihokkonen yhtynyt Aksel Mä¬
kehokkosen vaatimukseen, mutta Anna
Kuikkinen sitä vastustanut, sekä Kruu¬
nunvouti Herlin häneltä vaaditussa lau¬
sunnossa ilmottanut, että hän, kun
kieltoa ulosmitattujen talonosien myy¬
mistä vastaan ei oltu annettu, oli
määrättynä myymispäivänä Kesäkuun
16. päivänä 1897. ne myynyt, on Turun
ja Porin läänin Kuvernöörinvirasto päi¬
töksellä 7. päivänä Heinäkuuta 1897. a¬
siasta antanut lausuntonsa ja, koska
puheenalaiset talonosat jo olivat myy¬
dyt, katsonut, että se voinut virka¬
avain ryhtyä mihinkään toimeen asi¬
essa, vaan ohjannut asiallisia lailli¬
sessa tuomioistuimessa toisiansa vas¬
taan ajamaan sitä kannetta, johon
he ehkä katsoisivat itsellään olevan
syytä.
Tämän jälkeen ovat Aksel Mäkihok¬
konen ja Johannes Mäkihokkonen, haas¬
tatettuansa Kruununvouti Herlinin, An¬
na Kuikkisen ja Juho Nurmen 1897.
vuoden syyskäräjiin ja Asianajaja Ny¬
landerin 1898. vuoden talvikäräjiin, mai¬
nitussa Kihlakunnanoikeudessa toista¬
neet mitä he olivat Kuvernöörissä e¬
siintuoneet sekä, ilmottaen että Kruu¬
minvouti Herlin oli yllämainittuna Ke¬
säkuun 16. päivänä 1897. julkisella huu¬
tokaupalla myynyt puheenaolevat 2/21
osaa Mäkihokkosen taloa Juho Nur¬
melle ja että Asianajaja Nylander oli
Tammikuun 21. päivänä 1897. kantanut
mainitut seitsemänsataa markkaa, vaa
tineet, että sanottu huutokauppa julis¬
61
| 462939065_0083 | 462939065 |
tettaisiin mitättömäksi.
Asiassa kuultuna, on Kruununvou¬
ti Harlin vastannut, muun muassa,
ettäivät Aksel Mäkihokkonen ja Johan
nes Mäkihokkonen otteet ulosmittaus
tilaisuudessa Maaliskuun 26. päivänä
SS: 89. eivätkä huutokaupassa seuraa¬
van Kesäkuun 16. päivänä voineet näyt
tää toteen silloin tekemäänsä väitellä
että Anna Kuikkisen mainittu saata
va oli maksettu; minkä ohessa Anna
Nuikkinen on uudistanut Kuvernöö¬
riin asiassa antamansa selityksen se¬
kä Juho Nurmi turvoutunut huuto¬
kauppatilaisuudessa laadittuun ja ha¬
nelle 16. päivänä Heinäkuuta 1897. an¬
nettuun kauppakirjaan, jota vastoin
Asianajaja Nylander on estettä ilmotta
matta jäänyt käräjistä pois.
Päätöksessä Maaliskuun 13. päivänä
1868. on Kihlakunnanoikeus, missä Kruu¬
nunvouti Herlin ja Juho Nurmi ovat
pyytäneet korvausta oikeudenkäymis¬
kuluistaan, lausunut, että koska Asianajaja Ny¬
lander, Johannes Mäkihokkosen konkurs
sin uskottuna miehenä, oli ottanut huos
taansa muun Johannes Mäki hokkosen
maisuuden muassa myöskin maini¬
tun tulletustodistuksen ja pankista nos¬
tanut sen sisällön seitsemänsataa mark
kaa sekä Anna Nuikkinen siitä syys¬
tä, että hän konkurssen valvontapäivä¬
nä peruutti hakemuksensa Johannes
Mäkihokkosen asettamisesta konkurssiin
eikä valvonut saatavaansa konkurssis¬
sa, oli kadottanut oikeutensa maksun
saamiseen Johannes Mäkihokkosen
konkursiin luovutetusta omaisuudesta
ja siis myöskään ei ollut oikeutettu
saamaan Asianajaja Kyländerin hal¬
lussa olevia Johannes Mäkihokkosen
varoja; sentähden ja kun 2/21 osaa Mä¬
kihokkosen talosta kiinnityksen perus¬
teella, jolla oli etuoikeus Lokakuun 24.
päivästä 1894., oli Anna Kuikkisen mai¬
nitun saatavan panttina, vaikka Jo¬
hannes Mäkihokkonen oli Huhtikuun
13. päivänä 1896. myynyt sanotut ta¬
lonosat Aksel Mäki hokkoselle, sekä An¬
na Nuikkinen oli vaatinut tuosta pan¬
tista saada niinmuodoin vielä mak¬
samattoman saatavansa, Kihlakunnanoi¬
69
| 462939065_0084 | 462939065 |
keus, nojaten ulosottolain 4. luvun 2 SS:ään,
katsoi valituksenalaisen huutokaupan
laillisessa järjestyksessä toimitetuksi,
minkä vuoksi kanne hyljättiin sekä
Aksel ja Johannes Mäkihokkonen, O. Kr.
21. luvun 3. SS: mukaan, velvotettiin yhtei¬
sesti suorittamaan oikeudenkäyntikulu¬
en korvausta, Kruununvouti Herlinille
kaksikymmentäkolme markkaa viisi
penniä ja Juho Nurmelle viisi markkaa
Hovioikeus, jonka tutkittavaksi Aksi¬
Mäkihokkonen ja Johannes Mäkihokko
nen ovat yhteisesti veloamalla saatta
neet jutun, on tuomiolla Joulukuun 20.
päivänä 1898. jättänyt asian Kihlakun¬
nanoikeuden päätöksen varvan, minkä
ohessa Aksel ja Johannes Mäkihokko
nen ovat velvotetut yhteisesti tahi se
heista, kummalta varoja on, Kruunun
vouti Herlinille ja Juho Nurmelle suo¬
rittamaan maksut heidän yhteisestä
kappaleestaan Hovioikeuden tuomiota,
kaksikymmentäviisi markkaa kah¬
deksankymmentä penniä.
Hovioikeuden tuomioon ovat Aksel
Mäkiholkonen ja Johannes Mäkihokko
nen yhteisesti alamaisuudessa anoneet
muutosta.
Mitä näin on tapahtunut ja asia¬
kirjat sen lisäksi sisältävät on Keisa¬
rillinen Senaatti ottanut tutkittavakseen
ja katsoo, etteivät Aksel ja Johannes Mä¬
kihokkonen ole esiintuoneet syytä muut
taa Hovioikeuden ylempänä mainittua
tuomiota, jonka varaan asia siis jää¬
pi. Tätä kaikki asianomaiset alamai¬
suudessa noudattakoot.
Keisarillisen Majesteetin Korkeassa Nimessä
Hänen Suomen Senaattinsa
Araf Nyberg.
Henr. Boremius
Vilhasa Ederton.
Isak Fellman
Ludvig Clomberg
/sedel Charpuntis
13
| 462939065_0085 | 462939065 |
Den 10. Februari 1900.
1o Hans Kejserliga Majestäls Vaga Namn,
"Ders Knuts för Finland dom uti ett, på ned¬
att revisionsskilling, från Ala Hofrätt in¬
kommit mål emellan Ingeniören Ed¬
vard Degerholm, Fabrikanten Henrik Wilo¬
ken och Råklagaren Karl August Salmén
alla från Helsingfors slut, sökande, samt
Fabrikanten Carl Adellert Böldaf, jem¬
väl från Helsingfors, svarande, angående
fordran. Gifven uti Kejserliga Senaten
för Finland och Dess Justitia Departement,
i Helsingfors, den 10. Februari 1900.
Kejserliga Senaten har låtit handlingar.
na i målet Sig förebragas och af dem in¬
hemlat följande
Michelst kontrakt af den 30. Maj 1876. har
Byggmästaren Immanuel Aalto, såsom en¬
treprenör, åtagit sig att ut Fabrikanten
Riddebref uppföra ett boningshus af sten jem¬
te uthusbyggnad å tomten N 13 vid Fabians¬
gatan i Helsingfors stud för ett belopp af
etthundraåttatiofemtusen mark samt på vil¬
kor, blund annut, att entreprenade hemman
skulle betalas i särskildte porter samt den
näskister afbetalningen å tiotusen mark verk¬
stullus och en byggnads arbetet skrift så långt
Qsk 9 4. R. B. F. C.G. - 2. 6 -Gs.
O. K.
No 143.
Sag 16. A. D. 1899.
| 462939065_0086 | 462939065 |
att alla inre tak vore målade och den sista
afbetalningen på tjugufemtusen mark göras se¬
dan arbetet slutförts och afsynats, hvarjemte Pa¬
brikanten Waldaf såsom säkerhet omhänder¬
fått en af Ingeniören Degerholm och dennes
bemälde medparter den 29. Maj 1896 Augteck¬
nal särskild förbindelse, deri dess, för den hän¬
delse ifrågavarande entreprunderte blefve Im¬
manuel Aalto ombetridt, en för alla och alla
för en gentemot Fabrikanten Buhlaf iklädt
sig borgen såsom för egen skuld såväl för
återgäldandet af de förskott Immanuel Ant¬
to bekomma som och för den skuld till Ta¬
brikanten Beddebref, hvaruti Aalto vid möj¬
ligen inträffande kontruktstrött, konkurs eller
dödsfall kunde komma att stanna äfven.
som för alla de skuldstånds och ersättnings¬
belopp, som han i följd af uraktlåtenhet att
fullgöra sine genom entreprenedigtidet å¬
tagne förbindelser kunde blifva skyldig att
till Buhlaf erlägga.
Sedan Immanuel Aalto den 20. Mars 1877.
efter det han å entrepreneskumman upp¬
barit sammanlagdt etthundrafemtioniotu¬
sen etthundra femtio mark, upplåtit sitt bo¬
till konkurs och derigenom blifvit urstånel¬
satt att uppfylla sagde kontrakts bestämning
gar samt Ingeniören Regerholm och hans
medparter förklarat sig icke vilja å Aaltos
vägnar slutföra ifrågavarande byggnadsarbe¬
te, har detsamma öfvertagits af Fabrikanten
Bölebref, som uti Immanuel Aaltas konkurs
berakat och fäll sig tilldömdt hvad han
utöfver entreprenuksumman utgifvit och kom¬
me att utgifva för arbetets kontraktsenliga slut¬
förande, dock högst tjugufemtusen trettio mark
lio penni; derå Fabrikanden Suldag af på
stämning till Ingeniören Argenholm och hans
medparter vid Stauklufvurätten i Helsingfors
yrkat att, enär Fabrikanten Suldangs höst¬
nader för slutförande af ännämnda arbe¬
te uppgått till inalles femtioettusen två mark
trettioen penni samt summan af derse kost¬
ninter och det belopp Immanuel Aalto i
anförd måtto uppburit således öfverstigit en
trepreniusmannen mål tjugufemtusen etnan¬
dra femtiotvå mark trettioen penni, Inge¬
nioren Fagerholm och hans medparter måtte
på grund af deras förbrörda borgesförbindel.
se åläggas att, gemensamt eller den af dem
som tillgång egde, till Fabrikanten Kahlauf
betalu mästsagde belopp till så stor del det¬
65
| 462939065_0087 | 462939065 |
samma krakats uti Immanuel Aallos kon¬
kurs eller tjugufemtusen trettio mark tio pen¬
ni jemte laga ränta derå; hvarjemte Brita
af anhållit att blifva ersatt för sina rätte.
gångskostnader i målet
Uti afgifvet svaromål hafva Ingeniören,
Degerholm och hans medparter ansett sig be¬
friade från betalningsskyldighet på grund
af den utaf dem ingångna borgen, emedan
Pakikanten Baletauf af entreprenedsamman
till Immanuet Aalto erlagt särskilda belopp
före slutförandet af de arbeten, som den sist¬
bemälde enligt bestämningarna i entreprened¬
kontraktet bort hafva verkstält för att vara
berättigad att lyfta sagda belopp
Midelst utslag afkunnadt den 2. Mars
1895 har Rådstufvurätten utlåtit sig i saken¬
och alldenstund Ingeniören Segerholm och
hans medparter enligt ordelydelsen i deras
borgesförbindelse af den 29. Maj 1876 en för alla
och alla för en iklädt sig borgen såsom
för egen skuld icke allenast för de förskott
Immanuel Aalto enligt entreprenadkontrak¬
tet hude att utbekomma utan och för den
skuld till Tulrikanten Suldag, för hvil¬
ken Immanuel Antto vid möjligen före¬
kommande kontraktsbrott, konkurs eller döds.
fall kunde komma att häfta, äfvensom för
alla de skadestånds - och ersättningslopp, som
Aalto genom uraktlåtenhet att fullgöra sina
genom entreprenadkontraktet åtagna förbin.
delser kunde blifva skyldig att till Fabrikan¬
ten Waldaf erlägga, samt Böldaf genom
till Rätten ingifva varifikat, hvilkas riktig¬
het Ingeniören Degerholm och hans medpar¬
ter, ehuru de varit i tillfälle att taga del
af desamma, icke sult i tvifveksmål, styrkt
att Buhlaf, efter det Immanuel Aalto den
10. Mars 1877 upplåtit sitt bo till konkurs och
Ingeniören Pegerholm samt hans medparter
vägrat att sjelfve låta slutföra byggnadser¬
ketet, för dettus fullbordande i det skick, som
ett den 21. Juli 1897. upprättadt syneinstrument
utvisade, dels utbetalat dels hade att utbetala
ett belopp, som öfversteg fordrade och i Aal¬
tes konkurs bevakulle tjugufemtusen trettio
mark tio penni; fördenskull ålades Ingenio¬
ren Degerholm och dennes medparter att, ge¬
mensamt eller den af dem som tillgång eg¬
de, genast mot qvitto till Tuhikanten Pald¬
arf utbetalu nästnämnde belopp med fem
procents ränta derå från lagsökningseligen
66
| 462939065_0088 | 462939065 |
den 24 November 1897, med afdrag likväl för
Karl August Salméns del af de bland Fabri¬
kanten Riddangs omförmälda kostnader in¬
gående ettusen etthundra nittio mark trettio
fem penni, som Palmén hade att fordra
af Baldaf, hvarhos Ingeniören Fagerholm
och hans medparter skyldigkändes att godtgö¬
ra Fabikanten Böldag dennes kostnader i
målet med etthundratrettio mark
Hofrätten, under hvars pröfning Ingeniö¬
ren Degerholm och hans medparter i vade¬
väg dragit målet, har genom dom den 13.
December 1898. faststält Rådstufvurättens förbe¬
rörda utslag, jemte det Ingeniören Deger¬
holm och hans medparter ålagts att till Ta¬
brikanten Böldaf gälda dennes kostnader
i Hofrätten med femtio mark
Uti Ilofrättens dom hafva Ingeniören
Dagerholm och hans medparter i underdå¬
nighet anhållit om ändring medelst ingif¬
ven desluktion, hvilken Rubrikanten Buhlauf¬
i föreskrifven valning bemält.
Hvad sålunda förelupit och handlingar.
nu vidare innehåller har Kejserliga Senaten
tagit i öfvervägande samt finner Ingeniö.
ren Regerholm och hans bemälde medpur¬
ter, hvilka ej ens föreburit, att de af Fabri¬
kanten Bäldauf i afbetalning å entreprenad
summan till Immanuel Aalto erlagda me.
del af denne icke skulle användts för bygg¬
nadanktets utförande, ej hafva anfört skäl
till ändring i Hofrättens förenämnda dem
väl hvilken förty kommer att bero-och hän
nas Ingenioren Degerholm och hans medpar¬
ter skyldige att till Tuhikanden Böldensf i
ersättning för hans härstädes i saken hafda
kostnader betala sextio mark det utle, som
valerkör, till underdrag efterrättelse länder
F. Hans Kejserliga Majistäts Jaga Namn
Dess Senat för Finland
S. W. Kaumberg
Oscar Gyllberg
G. Laugiuskiatt
Isak Fellman
Anders Underg
Oscar Karsten.
67
| 462939065_0089 | 462939065 |
Den 17. Februari 1900.
sökande, och Filosofickandidaten Otto
Henrik Moisio, från samma by, sva¬
rande, angående Johan Jändtis neden
omförmälda talan: gifven uti Kejser
liga Senaten för Finland och dess
fastilie Departement, i Helsingfors, den
17. Februari 1900.
Kejserliga Senaten har låtit hand¬
lingarna i målet Tig föredragas och af
som inhemtat följande:
Genom den 2. Juli 1818 upprättad af
handling hafva Johan fänttis faderfader
Bonden Elias Jakobsson Jäntti och dennes
hustru Lisa Ruksdotter Närhi uppdraget
dem tillhöriga Kemppaala skatte hem¬
man No 2. om fyra tjugusjundedels man¬
tal, i förberörda by åt Filosojunkande da¬
ten Moisios ja derfader Matts Mattsson
Noisio under vilkor, bland annat, att
denne skulle ingå äktenskap med Elias
Gde Auf- 30 tt - 35 - K.S.
Emit.
SS: 171.
Pag. 10. R. D. 1899.
Matts Köpslagde Majestäts Nämndinen. Fmk ofverrätt
Ders Knuts för Finland dom uti ett,ning af Kopale
utun erlagda afgifter, från Nusa Hofga Saulens dom
ult inkommit bevisnensmål emellan i saken medföl
Torparen Johan Mattsson Jäntti, från a originala
Suoranlahti by i Wiitasaari socken, expeditionen
| 462939065_0090 | 462939065 |
Jänttis och Lisa Närkis då ännu minder
stuga dotter Anna Lisa, samart hon fytt
sådant afseende nödig ålder, samt att
Elias Järttis och Lisa Näihis son, Johan
fänttis fader, Matts Eliasson fantti, enär
han önskade skilja sig från hemmanet,
skulle erhålla lösen i fast och löst med
fjerdedelen af det årets afkastning såväl
af åker som sved äfvensom en häst, tren¬
ne kor och fyra för samt Lipola, nume¬
ra Jokela benämnda, hemmanet underly¬
dande torp att värdeligen bete emot viss
ränta och dagsverken. Sedan Matts Moisio
på grund af förenämnda afhandling
sätt öfvertaga Kemppuala hemman, har
han enligt bestämmelserna i densamma
medelst afhandling den 7 April 1851 åt
rin svåger, bemälde Matts Jäntti, upplä¬
tit omförmälda torplägenhet att af denne
under hans lifstid och sedermera af hans
arfvingar i evärdlig tid besittas, derå jo¬
han fäntti genom den 5 Maj 1876 upp¬
rättadt kontrakt af sin fader fätt torp¬
lägenheten å sig öfverlåten. Men efter
det Filosofie anedaten Moisio af sin fa¬
der, Bonden Matts Mattsson Moisio
len yngre, hvilken emellertid blifvit ega¬
i af Kemppaali hemman, tillhandlat
sig detsamma, har Johan Jäntti, på
Filosofiskundidaten Maisias yrkande, blifvit
af Häradsrätten i Wiitasaari sockens tings¬
lag medelst utslag den 20 Oktober 1893.
ålagd att, efter åtnjelen fardag, den 14
Mars 1896 till Filosofiekandidaten Moi¬
sio afträda änsagda Jokela torp sa till
hus som egor.
Sedermera har Johan Jäntti, efter Fi¬
losofiskandidaten Moisio ågången stämning
vid bemälda Häradsrätt yrkat att, eme¬
lan jokela torp blifvit såsom vederlag
för Matts Jänttis arfslott i Kemppaa¬
la hemman åt honom upplåtet att af
Matts Jäntti och dennes arfvingar i erärd¬
lig tid besittas, men Johan jäntti icke fått
tillgodsnjuta den sålunda jemväl honom,
i egenskap af Matts Jänttis sen, tillför¬
sökrade lifstidskvittningsrätt till sarda torf¬
utan genom Häradsrättens åberopade utslag
af den 20. Oktober 1895 förklarats skyl¬
lig att från torpet vika. Filosofiekan¬
lidaten Moisio måtte åläggas att senast
till Johan Jäntti antingen afträda
60
| 462939065_0091 | 462939065 |
den andel af Kemppaala hemman, som
lort tillfalla Matts Jäntti i arf efter hans
fader Elias Jäntti eller ock utgifva den
na hemmansdels värde, beräknadt efter
det pris, fjortentusen sjuhundra mark
sem Filosofiekandidaten Moisio erhållit
för hela hemmanet, då han år 1896.
försålt detsamma åt Bonden Otto
Korhonen, äfvensom ersätta Johan Jänt
tes kostnader i rättegången.
I saken hörd har Filosofiehandida¬
ten Moisio bestridt att Jokela torp upp¬
låtits ut Matts Jäntti såsom vederlag
för hans arfslott i Romppaala hemman;
hvarföre och då Matts Jäntti, enligt hvad
en emellan honom och hans svåger Matts
Moisio den äldre förberörda den 7 April
1831 upprättad förlikningsskrift samt inshu¬
mentet öfver den efter Elias Jäntti den 25
Augusti 1837 förrättade bouppteckning gåf¬
vid handen, blifvit för sin omförmälda
afslott till fullo godtgjord, Filosofiskandede
ten Moisio anhållit att käromålet såsom ole
fogadt äfvensom sentida väckt måtte för¬
kastas.
Efter det förbemälde Otto Korhonen
och, sedan han under rättegången aflidit,
Korhonens rättsinnehafvare, hans enka Ex¬
lina Kokkinen och omyndiga barns för¬
myndare Bonden Matts Friman blifvit i
saken hörde, har Häradsrätten medelst ut¬
slag den 7. Oktober 1897 förklarat utredt
vara att Johan Junttis faderfader Elias jänt¬
ti och dennes hustru Lisa Närhi, hvilka
tiden gemensamt egt ifrågavarande Kemp¬
paala hemman, medelst köpebref den 2.
Juli 1815 afrelåtit sagda hemman åt
sen blifvande måg, Filosofiehandidaten Mi¬
sios faderfader, Matts Moisio den äldre, som
sedermera äfven ingått äktenskap med deras
dotter Anna Lisa Jäntti, samt i berörda
afhandling jemväl förordnat att Elias Jänttes
och Lisa Närkis son, Johan Jänttis fader,
Matts Jäntti i stället för sin arfsandel i
hemmanet skulle till evärdlig besittning å
hålla detsamma underlydande Sipola be¬
nämnda torp jemte dertill då hörande, i
köpebrefvet närmare bestämde förmåner, äf¬
honom att Matts Moisio den äldre veder¬
mera genom den 7. April 1831 upprättadt
kontrakt upplåtit sagda torp åt Matts
färitti att af honom och hans arfvingar
| 462939065_0092 | 462939065 |
i värdlig tid besittas och den sistnämnde
derefter den 1, rätteligen 5, Maj 1876 öfverlå¬
tit torpet åt Johan Jäntti, hvilken, sedan
hans föräldrar aflidit, på yrkande af Fi¬
losofiehandidaten Moisio blifvit genom Hä¬
radsrättens ofvan omförmälda utslag af den
20 Oktober 1893 ålagd att till denne så¬
som egare af hemmanet afträda merberörda
torp; men emedan Matts jäntti erhållit be¬
vittningsrätten till omordade Spola, sedermera
Jokela kallade torp i vederlag för sin arfs¬
lott uti Romppaala hemman, och han sö¬
ledes vid sin död icke mera egt någon
arfsrätt till sagda hemman, samt Johan
Jäntti, i egenskap af Matts Jänttis rättsin¬
nehafvare, ännu mindre tillkomme slik
rätt, har Häradsrätten förkastat käromålet,
sådant detsamma i förestående måtto utförts
Hofrätten, under hvars pröfning jo¬
han fäntti i väderäg dragit saken, har
medelst dem den 25 November 1898 låtit
bero vid Häradsrättens utslag samt ålagt
Johan Jäntti att med fyratiofem mark
ersätta Filosofiekandiduten Moisios kostna¬
der i Hofrätten.
Uti Hofrättens dom har Johan
Jäntti i underdånighet sökt ändring me¬
delst ingifven deduktion, som Filosofiekandi¬
låten Moisio i föreskrifven ordning lemätt
Hvad sålunda förelupit och handlin¬
garna vidare innehålla har Kejserliga sk¬
naten tagit i öfvervägande samt finner
Johan Jäntti icke hafva anfört skäl till
ordning i Hofrättens ofvanberörda dem,
vid hvilken alltså kommer att förblefva
jemte det Johan Jäntti skyldigkännes
ett till Filosofiskandidaten Moisio gälda
afgiftena för hans exemplar af denna Kej¬
serliga Senatens dom med tjugusex mark
Det alle, som vederbör, till underdång efter¬
rättelse länder.
Hans Kejserlige Majestäts Högde Nämn¬
Ders Senat för Finland:
A. af Nyberg
Isak Fellman.
Låkass Edestam
S. W. Klungberg
Ludvig Ombud.
E. Ascholin.
71
| 462939065_0093 | 462939065 |
Den 19. Februari 1900.
saari, från Kankaanpää by i Kan diti
kaanpää socken, sökande, samt Bon¬
den Maurits Eliasson Wilenius Ha¬
kala, från samma by, svarande
angående afhysning: Gifven uti Ke¬
serliga Senaten för Finland och
Dess Justitie Departement, i Helsing¬
fors, den 19. Februari 1800.
Kejserliga Senaten har låtit hand¬
lingarna i målet sig föredragas och af dem
inhemtat följande:
Sedan Bonden Johan Johansson Uu¬
sionkari, i uppgifven egenskap af egare till
Kusivuksi skattelägenhet i Kankaanpää
by, medelst skriftigt kontrakt den 21 April
1869 åt Emanuel Tuomisaaris föräldrar Jo¬
han Gabriel Johansson Tuomisaari och
lennes hustru Elisabet Thomasdotter upp¬
låtit lifstidsbesittningsrätt till Tuemisdare
torp under Uusivukari lägenhet har
Knut Vilenius på Erland Tuonisaa¬
Gde Aufsk - 1831 - 35 - S. C. R. B
Ei A.
SS: 97.
Pag 18. Rb. 1899.
Matts i Kejserliga Majestäts Högme Tamm, Fing öfvervättning
Dess Knuts för Finland dom uti ett, af Kejserliga
utan erlagda afgifter, från Ala Hof Senatens dom i
rätt inkommit revisianomål emellan saken målsöljer
saken medföljer
Torparen Erlund Johansson Tuomi-onginala arpe
ditionen
| 462939065_0094 | 462939065 |
ri ågången skriftlig stämning till 1897
års lagtima höstting i Kankaanpää soc¬
kens samt Karvia och Honkajoki kapel¬
las tingslag, inför Häradsrätten anfört, att
förenämnda Uusverkari lägenhet numera vore
lagligen skiftad i tre delar, af hvilka en¬
bibehållit namnet Uusionkari samt de¬
öfriga delarne kallades Räikkälä och
Hakala, att Maurits Wilenius och hans
hustru Emma Johansdotter, hvilken
sistbemälde vore Johan Uusioukaris och
hans hustru Katarina Sofia Johansdot¬
ters dotter, numera vore egare till Hä¬
kala lägenhet, hvilken Mauritz Wilenius
och Emma Johansdotter åtkommit sälun¬
la att Emma Johansdotter enligt den 9.
Mars 1868 rikstäldt arfskifte efter Kä¬
tarina Sofia Johansdotter deraf ärft en
tredjedel, jemte det Mauritz Wilenius och
Emma Johansdotter sedermera under äk¬
tenskapet tillhandlat sig Emma Johans¬
dotters systrar Amalia och Ida Sofia Jo¬
hansdöttrars enligt samma arfskifte efter
Katarina Sofia Johansdotter ärfda tvåtredje¬
delar af samma lägenhet, samt att Tuo¬
misaari torps hus och största delen af ders
eger tillhörde Hakala lägenhet, medan
deremot en mindre del af torpets egor
läge inom Ruikkala lägenhets gränser;
och emedan Erland Tuomisaari utan någon
för Mauritz Wilenius lindande rätt nu
mera innehade Tuomisaari torp, har Mau¬
uti Wilenius yrkat det Erland Tuomisaa
si måtte förpligtas att bortflytta från den
till Hakala hemmansdel hörande andelen
deraf samt afträda densamma med derå
befintliga hus åt Mauritz Wilenius.
I saken hörd har Erland Tuemisaari
förklarat att förbemälde Johan Uusionkuri,
efter det kontraktet af den 21 April 1869.
upprättats, med Johan Gabriel Tuomisaaris
begifvande låtet å offentlig auktion, som
förrättats den 26 Januari 1870 försälja
Tuomisaari torp till betäckande af någon
sin fordran hos Johan Gabriel Tuomasaa¬
ri samt att köpet dervid inrepats af Bon¬
den Johan Kiuki, som sedermera den 11.
September 1871 försålt torpet åt Johan Ga¬
briel Tuomisaari, derå denne och Elisabet
Thomasdotter den 3. Juli 1890 öfverlåtit torpet
åt Erland Tuomisaari; i anseende hvartill
och då Johan Uusionkari i ofvananförd
3
| 462939065_0095 | 462939065 |
måtto försålt Tuomisaari torp samt Muu¬
ritz Wilenius förty icke kunnat köpa och
ej heller Emma Johansdotter ärfva samma
torp, Erland Tuemisaari anhållit att käro¬
målet, jemlikt 1 SS: 10. kap. J. B. och 14 SS: i
förordningen den 12 Juni 1895 om delning
af jordlägenheter, måtte såsom obefogadt förka
stas; hvarhos Åland Tuomisaari, som påstått
att samtliga å Tuomisaari torp befintliga hus
vore bynda af köpt virke, förbehållit sig att,
lerst desamma likväl skulle blifva Mau¬
rit Wilenius tilldömda, Erland Tuomisenen
måtte lemnas öppet att särskildt söka ä¬
sättning för dem.
I anledning häraf har Mauritz Wilenius
anmärkt att, enär de andelar af Uusionkari
edelade lägenhet, som numera tildade Haka¬
la lägenhet, på grund af arf tillhört Emma
Johansdotter och hennes förbemälda systrar
ände påre arfskytningen den 9. Mars 1868.
hvarken kontraktet af den 21 April 1869 eller
auktionen af den 26. Januari 1870 kunde hafva
hindande kraft emot andra delogare i Uusi¬
nekari oskiftade lägenhet än emot Johan Uu¬
sickari, som dock senare föreslut sin del¬
nyssnämnda lägenhet åt pämmande person,
samt att dessutom vid omordade auktion för
sätts endast Johan Gabriel Tuemisaaris och
Elisabet Thomasdotters rätt till Tuomisaari
torp: hvarföre och då desse numera begge
ren döde samt någon försäljning af torpet
till sjelfständig lägenhet icke af rum, Mai¬
itz Wilenius ansett ofvanomordade rörande
tuomisaari torp behfvade öfverlätelser icke vi
lare hafva någon betydelse; derå och sedan
Erland Tuomisaari framhållit att Johan
Uusiaikui såsom förmyndare för sina omyn¬
liga barn varit berättigad att från deras
infda hemmansdelar försälja Tuomisaari torp¬
på sätt genom auktionen den 26 Januari
1870 skett, samt vittnesförhör i saken ett rum
Häradsrätten medelst utslag den 9 Mars 1898
yttrat sig deri; och alldenstund Erland Tuo¬
misaari icke kunnat visa att Maurits Ni¬
lenius och Emma Johansdotter, hvilka nume¬
ra egde Hakala lägenhet, iklädt sig ansva¬
ighet för de köpebref, på hvilka Erland Tuo¬
misaari grundat sin rätt till Tuomiwaari
torp, fördenskull pröfvade Häradsrätten rätt¬
vist ålägga Erland Tuomaari att, efter
drefarten låastadgad förelag, senast den 14
Mars 1899 med sitt husfolk och huseråd
| 462939065_0096 | 462939065 |
detta från Tuomisaari torp samt detsamma
med hus och de egor, som hörde till Hakala
lägenhet, till Maurits Wilenius förregande
afträda; hvarhos Erland Tuomisaari lemna¬
des öppet att genom skild rättegång i laga
ordning söka den ersättning för torpets åbyg¬
nader, hvartill Erland Tuomesaari ansåge sig
hafva rätt.
Hofrätten, under hvars pröfning Erland
tuomiksaari i väderäg dragit målet, har me¬
delst dem den 20 December 1898 förklarat
Erland Tuomisaari, som icke gittat visa att
han, sedan hans förbemälde föräldrar aflidit,
egde nagon rätt till Tuomisaari torp, ej haf¬
va förebragt skäl till ändring uti Härads¬
rättens utslag, hvarvid förty fått bero, jem¬
te det Erland Tuemisaari ålagts att med
fyratio mark godtgöra Maurits Wilenius
för hans i Hofrätten rupla kostnader i
saken.
Uti denna Kapellens dom har Erland
Tuomisaari i underlägenhet sökt ändring me¬
delst ingifven dertuktion, den Maurits Wilenius
föreskrifven ordning bemätt.
Hvad sålunda förelupit och handlingarne
vidare innehålla har Kejserliga Senaten
tagit i öfverägande samt finner Erland
Tuomisaari icke hafva anfört skäl tillän¬
dreng i Hovättens ofvanberörda dom, vid
hvilken alltså kommer att förblifva; och
skyldigkännes Erland Tuomesaari att till
Mauritz Vilenius i ersättning för dennes
umgälder i Kejserliga Senaten utgifven
femtio mark. Det alle, som vederbör, till
underdårig efterrättelse länder
I Hans Kejserligde Mantals Häradönen
Dess Senat för Finland:
A. af Nyborg
Isak Fellman
Richard Edström.
S. W. Klagder
Ludvig Underg.
B. Askolin.
15
| 462939065_0097 | 462939065 |
Kihlikuun 20 päivänä 1900.
Keisarillisen Majistulin Korkassa Nimessä
Hänen Suomen Senuattensa tuomio nostora.
halla Wiipurin Hovioikeudesta tullessa jutussa
jossa Talollisenleski Wilhelmiina Pelkonen, Rau¬
talammin pitäjän Hanhilaipaleen kylästä
on hakijana, sekä Talollinen Aapeli Simo¬
nen ja hänen vaimonsa Selma Karoliina
taaja ja Asioitsija Kaarle Karjalainen ja
hänen vaimonsa Lydia Karoliina Julka¬
nen, myöskin mainitusta kylästä, ynnä Ta¬
lollisenpoika Eeli Johannes Julkanen, Helsin¬
gin kaupungasta, ovat tulematta jääninä
vastaajina, ja joka juttu koskee testamentin
moitettu: Annettu Keisarillessa Suomen Se¬
nuelissa ja Sen Oikeusestoissa, Helsingissä,
Idmikuun 20 päivänä 1907
Keisarillinen Knuutti on itsellensi intyttä¬
nyt juttuen kuulunut kirjat ja niistä, mikä¬
si nyt on kysymyksenä, saanut suuruavat tu¬
dot
Sittenkuin Wilhelmiina Pelkosen mies Talolli¬
nen Kaarle Aukusti Jalkunen oli 17 päivänä
Syyskuuta 1897. lapsetvinna kuollut ja Vilhel¬
miina Olkonen sen jälkeen Ruutakommin pi¬
täjän ja Hemnon kappelin käräjökunnan
Kihlakunnanoikeudessa velvonut Kaarle Au¬
Larmi P. H. - R. G. - G. S. - A. A.
76
N 209
Sivu 12. R. D. 1899.
| 462939065_0098 | 462939065 |
busti Jalkasen ja Wilhelmiina Idkosen 2 päivä¬
nä Helmikuuta 1892 kirjallisesti tekemää keske¬
näistä testamenttia, jossa mainitut aviopuo¬
lisot ovat määrännet muun muassa että
kun heistä jompikumpi kuolisi, tämän osuus
pesästä joutuisi eloon jäänelle puolisolle, ovat
Aapeli Simonen ja hänen ylläsandet asia.
kumppaninsa, Wilhelmiina Pelkoselle toimite¬
tun kirjallisen huustan nojalla, mainitussa
Kihlakunnanoikeudessa lausunut, että Kaarle
Aukusti Julkanen, joka oli Selma Karoliina
Naajan ja hänen edellisen miehensä Talolli¬
sen Kaurle Pekanpoika Julkusen poika sekä
Sydia Karoliina Julkasen ja Eeli Johannes Jal¬
husen veli, oli Kaarle Jalkusen kudemän jäl¬
keen 14 päivänä Kesäkuuta 1880 toimitetussa
jaossa saanut perinnöksi osuuksia Rantiitai¬
pulan kyliin rälssitiloista Nrosta 1 ja 3 sekä
sitten Joulukuun 28 päivänä 1891 tehdyllä kaup¬
pakirjalla viidenkolmattatuhannen mar¬
kan hinnasta myynyt sanotut tilanosuu¬
det; ja koska edelläkerotussa testamentissa
tarkoitettuun omaisuuteen sulkeutui myöskin
mainittujen Kuurle Aukusti Julhusen peri¬
mien tilanosien arvo eikä Keurle Aukusti
Jalkanen ollut oikeutettu siitä testamentille
määränmään, ovat Aapeli Simonen ja hä¬
nen asiakumppaninsä vaatinut, että puheen¬
alainen testamentti julistettaisiin mitättömäk¬
si mikäli siinä oli määrätty sanottujen ti¬
lanosien arvosta ja Wilhelmiina Pelkonen vel¬
voitettaisiin luovuttamaan mainittu arvo
Kaarle Aukusti Jalkasen perillisten Alma Ka¬
roliina Kuojan sekä Lydia Karoliina Jalka¬
sen ja Äeli Johannes Jalkasen kesken laillises
ti jaettaneksi.
Asiassi kuulusteltuna on Vilhelmiina Pel¬
konen katsonut, etteivät Aapeli Timonen
ja hänen asiakumppaninsa olleet esittä
nut kantasansa laillista perustettu, minkä
vuoksi Wilhelmiina Pelkonen on vaatinut
kanteen kumoamista.
Kihlakunnanoikeus on 1 päivänä Kel¬
mikuuta 1895 julistumassuun päätöksessä
lausunut asiasta mielensä; ja koska selville
oli tullut, että Kaarle Aukusti Jalhusen ja
Wilhelmiemi Alkosen pesään kuului myös¬
kin edellämainittujen, Kaarle Aukusti Jal¬
kaselle isänsä Kaarle jalkasen perintönä
joutumiehen ja Kaarle Aukusti Julkusen
viidenkolmattutuhannen markan hinnas¬
ta myymien tilanosien arvo, sen tähden
| 462939065_0099 | 462939065 |
ja kun Kaarle Aukusti Jalkanen, vastoin
P. K:n 17. luvun 1 ja 2 SS:n säädöksiä, ei
ollut oikeutettu tästä testamentilla mää¬
räämään, Kihlakunnanoikeus on kumon¬
nut puheenalaisen testamentin, mikäli sii¬
nä oli määrätty mainittujen tilanosien ar¬
vosta; ja olivat Kaarle Aukusti Jalkasen pe¬
rilliset siis oikeutetut laillisen jaon kautta saa¬
maan sanotun arvon.
Hovioikeus, jonka tutkittavaksi Wilhelmi
nu Pelkonen oli vetoamalla suittanut ju¬
tun, on Marraskuun 25 päivänä 1898 siihen
antamallaan tuomiolla vahvistanut Kihla¬
kunnanoikeuden päätöksen.
Tähän Hovioikeuden tuomioen on Wil¬
helmiina Pelkonen alumaisesti anonut muu¬
tosta.
Mitä näin on tapahtuneeksi ker¬
rottu sekä asiakirjat sen lisäksi sisäl¬
tävät on Keisarillinen Senuutti otta
nut tutkittavakseen ja katsoo ettei Wil¬
helmiina Pelkonen ole esiintuoneet syytä
muuttaa Hovioikeuden tuomiota
jonka varaan asia siis jää
pi. Tätä kaikki asianomai
set alamiesuulessa noudutta
Michael Pogvalin
koot
Keisarillisen Majastaten Korhausa Nimessä,
Hänen Suomen Senaallinsa:
S. W: Harlyberg
G. Kaupeskiäld
Oscar Ljlling
August Nybergs
| 462939065_0100 | 462939065 |
Klumikuun 21 päivänä 1900.
Kasarillisen Rajistulin Korknassa Simessä,
Hänen Suomen Knuallinen tuomio nostorahal¬
la Turun Hovioikeudesta tullessa jutussa, jossa
Wärjärinleski Aleksandra Strömgrén, Parkanon
pitäjän Parkanon kylästä, ja Värjäri Harle¬
Allan Strömgrén, Ihaulisten pitäjän Ikaalisten
kylästä, yhteisesti, ovat hakijoina sekä Talolli¬
nen Kaarle Juhananpoika Köntti, Ikaalisten
pitäjän Luhalahden kylästä, saapuville tul¬
liena, ja Kunnallislautakunnan esimies Ta¬
lollinen Taavetti Taavetinpoika Kulli, saman
pitäjän Kalmen kylästä, poisjääneenä, vas¬
taajina, ja joka juttu koskee vesijättömai¬
den luovuttamista: Annettu Keisarillisessa
Suomen Simonsson ja Son Oikeusosastossa
Helsingissä Helmikuun 21 päivänä 1900.
Keisarillinen Senuulli on Hellensä esityttä¬
nyt juttuun kuuluvat kirjat ja niistä, mikäli
nyt on kysymyksessä, saanut seuraavat tulot
Toimitettuansa Aleksandra Strömgrenille kir¬
jallisen huusken 1896 vuoden syyskäräjiin Ikaa¬
listen pitäjän ja Jämijärven kappelin käräj¬
kunnassa on Kuurle Köntti lauvenut, että
Aleksandra Strömgren ilman Kaarle Könttiä
sitouun oikeuttu piti hallussuun Hyposkosken
perkänäisen kautta Kyrösjärven rannille yn¬
Värä Majet - 35 - R. B - 26 - Vi
SS 212.
Sivu 2/10 R. G. 1899.
| 462939065_0101 | 462939065 |